"Aldrig skulle jag väl kunna tänka mig att jag skulle träffa på livs levande släktingar på kyrkogården!"
Så ungefär ska Hans Roslings mamma, Britta Rosling, ha sagt när hon år 1996 mötte sin släkting Martha Ray på kyrkogården vid Bishop Hill, Illinois, USA.
Martha Ray själv är på besök i Uppsala tillsammans med Janene Lourdeau, som också är släkt med Rosling och bosatt i Bishop Hill. Båda deltar i filmen som Anna Rosling Larsson, dotter till Hans Rosling, och Annas man Jesper Larsson har gjort.
Filmen, Reunited in Bishop Hill – with Hans Rosling, visar hur Hans Rosling återförenas med ättlingar till emigrerade släktingar i Bishop Hill. Den ingår i en utställning på Upplandsmuseet om religiös utvandring från Sverige till USA, om familjer, släktskap och emigration.
– Min pappa arbetade med en dokumentär om befolkning globalt, där emigration fanns med som en viktig del. Han ville ha med personliga reflektioner och konkreta exempel för att människor lättare ska förstå och inse att emigration kan ha förekommit även i ens egen släkt. Hans besök i Bishop Hill filmades men inget material därifrån användes i dokumentärserien som produktionsbolaget gjorde, så jag och min man bestämde oss för att göra den här filmen i stället, säger Anna Rosling Larsson.
Anna Roslings farmor skrev alltså ett brev till Martha Ray om att hon ville komma på besök till Bishop Hill då kolonin firade 150 år. Det första Britta Rosling gjorde när hon kom till Bishop Hill var att besöka kyrkogården. Då dök Martha Ray också upp.
– Vi fick en så fin kontakt Britta och jag. Hon var en så sprudlande och pratglad människa och vi hade så roligt tillsammans, säger Martha Ray.
–Jag vet hur otroligt spännande och fint farmor tyckte att det var att hitta den här släkten och se platsen. De hade jätteroligt ihop fastän farmor knappt kunde engelska, säger Anna Rosling Larsson.
Omkring 1200 människor följde predikanten Erik Jansson och emigrerade från Sverige. Långt ifrån alla överlevde resan över Atlanten. När Bishop Hill hade sina glansdagar var det omkring 800 till 900 invånare i byn. Alla bodde tillsammans, de hade gemensamt kök och gemensamma odlingar.
– I kolonin behövde de ta hand om varandra, när nya människor kom dit var det viktigt att också de togs omhand. Det var fattiga förhållanden och det var ett nytt land, säger Janene Lourdeau.
– Det handlade om att överleva. En familj kunde inte klara sig ensam på en liten jordlott man var tvungen att gå ihop och hjälpas åt för att inte gå under, säger Martha Ray.
I dag är invånarna i Bishop Hill runt hundra stycken. De fortsätter att hjälpas åt att ta hand om 1800-talshusen som svenskarna byggde, och de håller historien kring kolonin levande. Där finns sex museum, fem restauranger och två bed and breakfasts.
– Vi är definitivt en upptagen liten by i dag med massor att göra. Vi tar emot skolelever som till exempel får lära sig att baka knäckebröd, vi har jordbruksdagar då de får prova på att göra tegelstenar, binda rep och skörda hirs bland annat, säger Martha Ray.
Anna Rosling Larsson är stolt när hon pratar om filmen och hon tycker det är viktigt med kopplingen till emigrationen globalt och till invandringen i Sverige i dag. Hur viktigt det kan vara att ha ett sammanhang att ty sig till.
– Det är inte självklart att man sugs in i ett nytt samhälle. Man behöver vara tillsammans för att känna sig stark. De som kommer till Sverige i dag kommer att vara Sverige i framtiden. Det är mycket man är beredd att offra för frihet och framtid, det är något som också framkommer i filmen om Bishop Hill. De offrade mycket för att få utöva sin religion och för friheten att ge sina barn framtidsmöjligheter, säger Anna Rosling Larsson.