Minnesord
Kalle växte upp i Uppsala och disputerade 1969 vid kvantkemiska institutionen, Uppsala universitet, ledd av Per-Olov Löwdin. Huvuddelen av avhandlingen utarbetades vid FOA inom den teoretiska fysikgruppen med Anders Fröman som chef. Här mötte jag Kalle och det blev starten på en livslång vänskap. På Kalles initiativ lyckades vi tillsammans erhålla ett stipendium för en forskarvistelse vid Université Libre de Bruxelles. Detta till en forskargrupp som det långt senare skulle visa sig rymde två blivande Nobelpristagare (kemi och fysik).
Med stor entusiasm började Kalle 1971 som professor i Linköping. Här har han starkt medverkat till att IFM idag är en internationellt högt ansedd institution inom materialvetenskap. Han fick möjlighet att bedriva högklassig forskning samtidigt som han genom undervisning kunde förmedla kunskap.
Kalle hade förmågan att tänka ett steg längre än vi andra. Det visade han i sin utvärdering från sena 70-talet av svenskt synkrotronljus, ett dokument som delvis låg till grund för Maxlab i Lund och i förlängningen MAX IV.
I slutet av 80-talet ägde en strid rum mellan landets lärosäten där det gällde att få etablera ett nationellt superdatorcentrum (NSC). Denna vanns av Linköping. Detta mycket tack vare Kalles koncisa debattförmåga, gärna kryddad med några, ibland, bitska kommentarer. Följdriktigt blev Kalle den förste föreståndaren för NSC.
Under åren 2003–07 utsågs Kalle av Lunds universitet som projektledare för ESS-S (European Spallation Source-Scandinavia) med uppgift att förbereda en skandinavisk etablering med Sverige som värdland. Laboratoriet, som avser neutronspridning för en brett inriktad materialforskning, byggs nu i Lund.
Kalles breda forskning innefattade ämnen som teorin för kondenserad materia, kvantfenomen hos lågdimensionella nanostrukturer, kvant- och vågkaos och spridning.
Förra våren promoverades Kalle till jubeldoktor. Han var forskningsaktiv ända in i sina sista dagar.
Kalle var en mycket varm person som djupt ömmade för sin omgivning. Hans estetiska sinnelag gjorde det även möjligt för honom att förena vetenskap och konst. Hans betydelse för svensk fysik är imponerande. Jag saknar Kalle oändligt mycket. Mina tankar går idag till Christina, hans barn och barnbarn.