– Det var en mycket orolig och arbetsam bussresa som tog två dygn till Georgien. Därifrån flög vi vidare till Arlanda, säger hon.
Hon flydde tillsammans med sin man och trettonåriga dottern, Maria, från hemstaden Nova kakhovka i Chersonregionen i södra Ukraina. Regionen kontrolleras i dag av Ryssland.
Till Östhammar kom de 10 augusti via ett boende på Migrationsverkets mottagningsenhet vid Telefonplan i södra Stockholm och Migrationsverkets boende i Gävle.
– Jag var jättenervös först och tänkte vad ska hända nu och vad ska hända med min dotter. Nu lever jag nästan som i en dröm, jag har ett väldigt trevligt arbete och en arbetsplats med bra personal som hjälper mig mycket. Hemma i Ukraina bakade jag mycket, men då var det min hobby. Nu ska jag börja öva på att baka lussekatter, säger hon.
I Ukraina drev Marina Golovchenko en egen cykelbutik. Hennes man drev en MC-butik. Han, Oleg Golovchenko, har fått arbete på Bilteam i Östhammar. Där arbetar han med alla uppgifter som finns i en bilverkstad. Vi pratar via en översättningsapp på mobilen eftersom UNT:s utsända inte behärskar ukrainska och han inte engelska, och det fungerar förvånansvärt bra.
Dottern började i sjuan i Östhammar, men fick flytta upp till årskurs åtta efter bara en vecka. De bor i en lägenhet som de fått via Projekt aktivera Östhammar, PAÖ, i det gamla äldreboendet Solgården som nu döpts om till Höjden. Där finns 13 bostäder som alla bebos av ukrainare. 73 personer från krigets Ukraina bor idag på olika ställen i Östhammars kommun. Ytterligare fem är på väg genom anhöriginvandring, bland annat. Ett tiotal har fått arbeten hos lokala företag.
Katarina Ahlinder är projektansvarig och initiativtagare till PAÖ, som hjälper flyktingar ideellt.
– Vi jobbar med att inreda bostäderna. Vi ser till att de har möbler och annat som gör en bostad till ett hem, gardiner, mattor, husgeråd och även kläder och leksaker. De får endast 71 kronor per dag i bidrag som ska räcka till mycket. Privatpersoner och företag här i Östhammar hjälper till, de skänker och sponsrar med det de kan, livsmedelsbutiker ser till att familjerna får matkassar, säger hon.
Bland annat har 1,2 ton potatis skänkts och förvaras i Katarina Ahlinders jordkällare på tomten till Sanda bygdegård där hon bor, och de pytsar ut 20 kilo var till familjerna varje vecka. På tomten har de även startat grönsaksodling tillsammans med flyktingar. Snart ska de också bygga ett växthus.
Gina-Maria Jonasson, ordförande i PAÖ, visar en bunt ihophäftade A4-papper med färgglada teckningar och korta texter.
– Vi såg att det saknades litteratur för barn som ställer frågan: Vad är ett krig, mamma? Vi gjorde efterforskningar och ville nå ut till barnen, både dem som kommit från Ukraina och barnen de träffar som blir deras vänner. Vi vill hjälpa barnen på ett pedagogiskt vis och inge hopp, säger hon.
De har kontakt med en psykolog som själv kommit som flykting från Ukraina till Östhammar, tillsammans med henne och illustratören Marie Wolter gjorde de häftet som de nu ger ut själva som en riktig bok.
Men första prioritet, förutom att hjälpa till med inredning av bostäder är att få sysselsättning och arbeten till ukrainarna, vilket inte varit helt enkelt.
– De kan inte komma hit och börja arbeta direkt. Dels måste de lära sig språket parallellt och dels tar det tid innan de kan öppna ett lönekonto. För att få det måste de först få ett samordningsnummer och bara det kan ta två till tre månader. Sedan tar det ytterligare några veckor innan banken kan ordna ett lönekonto. Alla får intensivutbildning i svenska på onsdagar och fredagar, säger Katarina Ahlinder.
Engagemanget till trots vill Östhammars kommun ta emot färre flyktingar, något som UNT tidigare skrivit om. I det preliminära förslaget från Migrationsverket ska Östhammar ta emot 35 personer under 2023, förutom det massdirektiv från EU som gäller enbart flyktingar från krigets Ukraina. Men kommunen vill endast ta emot 25 personer. Argumentet från kommunen är att de "haft en hög tilldelning" i jämförelse med andra kommuner i regionen de senaste åren.
Mariana Golovchenko vill stanna i Östhammar, att flytta tillbaka till Nova kakhovka är för henne otänkbart.
– Vi kan inte flytta tillbaka till vårt hem i Chersonregionen, det är ryskt nu. Jag tänker främst på min dotter, en sån framtid vill jag inte att hon ska få, säger hon.