Läger för transpersoner – en frizon från ifrågasättande

– Det ska bli roligt att åka på läger. Jag vill träffa andra transpersoner, få fler kompisar och jag tycker det ska bli roligt med något nytt skapande under veckan, säger Tyr Normark Momquist. 

Tyr är 15 år, gillar att göra kortfilmer, att måla och han har spelat teater sedan han gick i årskurs tre. Han är medlem i teatergruppen Alla åldrars scen i Uppsala. Samma grupp som står som värd för translägret i Falun.

Vi träffas hemma hos honom några dagar före avresan till lägret. Han bor lantligt vackert tillsammans med sina föräldrar, syskon och två katter, Tiger och Luna. Tyr poängterar att det känns säkrare att vara tillsammans med enbart transmänniskor. Han har själv varit utsatt för mobbning och trakasserier av andra elever på sin skola.

Katten Tiger ville ogärna vara med på bild. Tyr Normark Momquist är glad över att transpersoner får ett eget läger.

Foto: Maria Larsdotter

– Det finns problem med att vara trans. Det finns många människor som är väldigt trångsynta, de är jobbiga. Som några på skolan som till exempel frågade vad jag har i byxorna. Eller min kompis som också är trans som blev utsatt för hatecrime på bussen. En grupp andra ungdomar skakade honom och höll på. De ropade: "Alla som är bög räcker upp en hand".

Tyr tycker att det till stor del är skolans fel att det finns så mycket trångsynthet mot transpersoner.

– Vi har inte lärt oss om trans förrän i åttan. Det är för sent. Om man har konservativa föräldrar och redan har fått lära sig från dem att det är fel att vara trans är det svårt att lära om. De tror att de har rätt och vill inte lyssna, säger han.

Tyr Normark Momquist önskar att skolan och vården skulle ha bättre bemötande gentemot transpersoner.

Foto: Maria Larsdotter

I höst ska teatergruppen han är med i ge föreställningar för människor som arbetar inom skolan och vården i Uppsala. Manus skrivs av transpersoner och transpersoner kommer att stå på scen. Att inte bli behandlad som det kön en känner sig som utan som det som ens yttre visar, av till exempel lärare och sjukvårdspersonal är påfrestande. Om Tyr själv fick bestämma i världen skulle alla trångsynta människor omvändas och snabbare vård för transpersoner införas. Själv kom han ut för sina föräldrar på julafton år 2020, men hans kompisar hade vetat det sedan våren samma år. När han sökte transvård förra våren 2021 var väntetiden 15 månader för att få tid för utredning inför en diagnos om könsdysfori. Under tiden har väntetiden för ett första inledande samtal förlängts till 18 månader. 

– Det tar så lång tid och det för att någon annan ska säga att jag har rätt i det jag känner, säger Tyr Normark Momquist.

Percy Söderström är 22 år. Han har fått anställning som kock under lägret. Han säger att det är jätteviktigt att det finns läger för enbart transpersoner. Att cispersoner (en person vars biologiska kön överensstämmer med dess juridiska, sociala och upplevda kön) inte kan förstå på djupet hur det är att vara trans.

Percy Söderström ser fram emot att ha tid att prata och diskutera transfrågor med deltagarna på lägret.

Foto: Maria Larsdotter

– Man tonar ner sig bland cispersoner och känner sig obekväm. De förstår inte och det kan de heller inte göra. Vi upplever ett utanförskap liknande det som många som inte passar in i normen gör, om du kommer från en annan del av världen eller har en annan hudfärg än vit till exempel, säger Percy.

Han kom ut som trans när han var 16 år, och hade då själv varit medveten om att han var kille i en kvinnligt kodad kropp i två år. Hans föräldrar reagerade starkt och accepterade inte hans livsval.

– Jag kom ut ur garderoben för dem, men de slängde in mig tillbaka dit igen. Båda är religiösa. Mamma har sökt och fått stöd genom samtal från Svenska kyrkan för att inte bara acceptera mig som den jag är, utan att även möta mig, se mig. Men pappa har jag ingen kontakt med.

Percy Söderström är anställd kock på translägret. Han kommer att bjuda in lägerdeltagarna att vara med i köket.

Foto: Maria Larsdotter

Percy ser fram emot att träffa alla deltagare och ledare på lägret. Han kommer att ta in dem i köket där de får hjälpa till. 

– Kreativa sysslor, att skapa, skriva, måla eller laga mat kan hjälpa människor att beskriva och sätta ord eller bilder på sina känslor. Vi kan dela en intuitiv känsla genom konst, säger han.

Tim är projektledare tillsammans med Jenny Normark Momquist. Han är även med som ledare på lägret. Han är 35 år och kom ut som trans i vuxen ålder.

– När jag var yngre hade jag velat ha någon äldre förebild. Genom att vara mig själv hoppas jag kunna vara den förebilden. Jag lever ett bra liv i dag, så var det inte när jag var yngre. Man kan ha en del psykisk ohälsa som transperson och då kan man behöva se människor som har fått det bättre efter en könsbekräftande process, säger han.