"Hundens ögonbryn har utvecklats till att bli rörliga för att kommunicera med människan", berättar Elin Lundberg (t h).
– Jag vill inte ställa fram bullarna och sen tillrättavisa Izzy om hon börjar tigga, säger Elin Lundberg, som är legitimerad psykoterapeut och jobbar med hundassisterad terapi.
Vi träffas i Elins attefallshus på gården. Här är också Marina L Hammarström som är hundpsykolog och hundbeteendevetare.
Till en början är Elins hundar i bostaden intill. De älskar fikabröd. Bättre att de slipper se godsakerna, anser Elin och förtydligar:
– Tänk er själva om jag lagt fram bullarna när ni kom och sen ropat: fy, fy när ni sträckt er fram för att ta en.
Vi skruvar på oss och skrattar. Nej, ständiga tillrättavisningar eller tjat mår varken människa eller djur bra av.
Vi träffas för att prata om likheter mellan hund och barn. Och varför då? Jo, vi vill testa hundinstruktören Fredrik Steens idé. I höst ska han ge föreställningen: ”Stökiga hundar & bökiga barn” i Stockholm. Den kommer handla om uppfostran av hundar och barn med problem. ”Hundar är raka och krånglar inte till det. Här kan vi som föräldrar lära oss mycket,” anser han.
Aha! Här finns alltså oupptäckta vinster som väntar på att bli avslöjade.
Finns det likheter mellan att fostra barn och hundar?
– När man tränar hundar är det viktigaste att vara lugn och tydlig. Och att belöna hunden för vad du vill att den ska göra. Det är den nya skolan för hundar och en inlärningsteori som baserar sig på forskning, säger Marina L Hammarström.
– Detsamma gäller ju för barn. Positiv förstärkning är också den nya skolan för människors inlärning, säger Elin Lundberg.
Positiv förstärkning är att uppmuntra ett beteende genom att man lägger till en positiv konsekvens. Med andra ord – våld, en argsint röst eller att ta på sig hårdhandskarna fungerar inte. Dessutom är aga förbjudet i Sverige sedan 1970-talet och vi har även lagar mot att slå djur.
Elin Lundbergs hundar Izzy och Molly blir överlyckliga när det får komma in i Attefallshuset och träffa sin matte. Marina L Hammarströms hund Joey, som är nybliven pensionär, fick stanna hemma och slapp intervjun.
– Om man använder våld mot en hund eller skäller på den hamnar den i hög stressnivå som gör att den inte kan ta in vad du menar. Eller så lyder hunden kortsiktigt, men kanske bara en gång för att den är kuvad och rädd för dig, säger Marina Hammarström.
Då har den alltså inte lärt sig vad ägaren ville. En positiv konsekvens däremot, gör istället att hunden vill upprepa beteendet som den belönades för. Och det föredrar barn också.
– Med barn brukar vi inte prata om belöningar. Man vi kanske belönar ändå genom att säga: äter du huvudrätten får du efterrätt sen. För barn är även sociala belöningar viktigt – alltså en plats i gemenskapen. Och det vill ju hundar också ha, säger Elin Lundberg.
Jo, det finns många gemensamma drag mellan barn och hundar. En tydlig likhet är tonårstiden. Precis som när ett barn blir tonåring förändras också hunden i den åldern och kan bli ganska odräglig. ”Det borde fler hundägare vara beredda på”, anser Elin Lundberg och Marina L Hammarström.
– Ur hundens perspektiv kan belöningar behöva vara olika. Om hunden lagt sig fint hemma kan det räcka med orden: Åh va du är duktig. Men på centralstationen, bland en massa intryck, kan den behöva en starkare belöning, som godis, säger Marina.
Nya skolan inom hundträning betonar vikten av en tillitsfull relation baserad på kommunikation. Det passar barn också. Ofta är det hundägaren eller föräldern, inte hunden eller barnet, som behöver hjälp för att samspelet ska bli bättre.
– Kommunikation är det viktigaste i familjeterapi. Jag kan ge föräldrar verktyg att kommunicera så att de kan göra världen begriplig för sina barn, säger Elin.
– Det är lika viktigt för hundägaren. Och då gäller det att ha ett kroppsspråk som understryker det man vill ha sagt och konsekvent kalla saker samma ord för att hunden ska förstå, säger Marina.
Hundarna är retrivrar och har ett behov av att bära.
Hundar kan alltså lära sig förstå vissa ord. En forskningshund ska ha lärt sig tusen stycken. Och även om hundar inte själva kan prata med ord så kan den uttrycka sig på andra sätt.
– Forskning visar att hunden har utvecklat en speciell ansiktsmimik för att kommunicera med människor, säger Marina.
Och alla som träffat en hund som är sugen på godis vet hur de plötsligt kan få en oemotståndlig blick.
– Det kan inte vargen. Hundens ögonbryn har utvecklats till att bli rörliga för att kommunicera med människan, säger Elin.
Marina L Hammarströms hund Joey är en 12 år. Han har varit blodgivare på SLU som ung. I dag är han pensionerad och gör bara sådant som han tycker är roligt.
Troligen känner några föräldrar igen just den tiggarblicken också hos sina barn när de vill ha chips eller dyra skor.
Men finns det risker att dra paralleller mellan barn och hund?
– Ja, det finns ett tabu att jämföra och en del människor kan uppleva det som kränkande, säger Elin.
Marina tillägger:
– Om man förmänskligar hundar är det risk att man inte låter dem få sina hundliga behov tillfredsställda. Då förstår man inte varför hunden tuggat i sig soffan.