Bara timmar in på förra året 2020, klockan 05.38, föddes decenniets första barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En pojke på drygt 50 centimeter och 3680 gram. Egentligen skulle han födas på julafton men tiden gick.
När UNT skrev om honom hade han ännu inte fått något namn men det blev en John Emanuel Leon Cauwenbergh.
– Jag tycker det var bättre att det blev den första januari i stället för julafton, han fyller år först i stället för sist. Allt gick bra när vi kom hem, men det är klart att det har varit omvälvande. På ett sätt är allt så självklart men ändå man lär sig något varje dag. Så fort man tror man har koll har barnet lärt sig nåt nytt, säger Leons mamma Caisa Cauwenbergh.
Leon är Caisas och pappa Tommy Ehrnvalls första barn. Bara det är en stor omställning i livet. När Leon föddes visste de inte att det första året även skulle bli ett pandemiår, men det har gått bra säger pappa Tommy.
– Det har blivit ungefär som man har tänkt sig. Lite tidiga morgnar och jag har varit uppe och gått på nätterna ibland. Det är väl först nu när ska skola in honom på förskolan som vi märkt av coronan mer, vi får inte vara där samtidigt jag och Caisa, det är tråkigt, säger Tommy Ehrnvall.
– Jag har inte tänkt så mycket på det faktiskt. I vissa situationer när inte Tommy varit hemma och jag har behövt barnvakt har det gått bra fast det har varit corona. Vi har inte heller haft jättestort behov barnvakt. Visst, det har tråkigt med inställda föräldragrupper men samtidigt har det varit ett bra år för att vara hemma, det har varit tufft för alla andra som jobbat, säger hon.
Caisa arbetar på ett korttidshem för barn med funktionsvariation i Uppsala. Hon har varit behövd eftersom personalen, som på alla arbetsplatser, varit hemma vid minsta symtom som kan förknippas med corona. Hon har kunnat rycka in och arbeta en månad under sommaren och även nu under december månad när det varit tufft. Tanken nu är att hon ska börja arbeta igen vid månadsskiftet januari februari.
Leon har tagit det hela med ro. Han har varit lugn som bebis även under de tre första månaderna i sitt liv.
– Han har inte skrikit mer på nätterna än vad man kan räkna med. Det har gått bra också med maten, han äter det mesta utan problem, säger Caisa Cauwenbergh.
I somras hade de en namngivningsceremoni i församlingshemmet i Almunge.
– Det blev som vi ville ha det. Vi fikade, drack kaffe och åt kakor, väldigt enkelt, säger hon.
Under sommaren hängde familjen mycket på stranden, Leon gillar att leka i vatten så strandhäng var smidigt.
Nu har Leon börjat prata. Han kan säga "pappa" "titta" och "hej då", även om uttalet ännu är lite knackigt. Han kan också säga "katt". Familjen Cauwenbergh Ehrnvall har två katter något som lille Leon gillar men katterna är inte riktigt lika intresserade av honom. När Leon var tio-elva månader tog han sina första steg. Nu kan han gå men om han vill ta sig fram snabbt är det krypa som gäller, enligt mamma Caisa.
– Han är snabb och han gillar att riva i allt som han inte får riva i. Han älskar musik, han får lyssna mest på barnmusik, hans favorit just nu är "Hjulen på bussen snurrar runt" den har vi hört säkert tusen gånger.
Efter första året med barn är inte tanken på syskon något som avskräcker.
– Nej, nej, nej snarare tvärtom. Allt med Leon har ju gått jättebra!