Döden – en frĂ„ga för levande

Antalet borgerliga begravningar har ökat under första halvĂ„ret i Ă„r. Även antalet personer som skriver ner sina önskemĂ„l inför sin egen begravning har ökat.

Att skriva ner sina önskemÄl kring sin egen begravning har ökat med 150 procent sedan april i Är, det visar statistik frÄn Sveriges auktoriserade begravningsbyrÄer.

Att skriva ner sina önskemÄl kring sin egen begravning har ökat med 150 procent sedan april i Är, det visar statistik frÄn Sveriges auktoriserade begravningsbyrÄer.

Foto: Maria Larsdotter

Familj2020-10-31 08:00

17 procent av begravningarna i Sverige var borgerliga under första halvÄret 2020. Under hela förra Äret var 13 procent av begravningarna borgerliga. Begravningar enligt Svenska kyrkans ordning utgjorde förra Äret 69 procent, första halvÄret i Är har antalet minskat till 59 procent.

– Det syns tydligt i statistiken att pandemin har skjutit fram antalet borgerliga begravningar, sĂ€ger Ulf LernĂ©us, förbundsdirektör och vd för Sveriges begravningsbyrĂ„ers förbund.

BegravningsbyrĂ„erna genomförde förra Ă„ret 6000 borgerliga begravningar och frĂ„n att ha varit ett storstadsfenomen för sex–sju Ă„r sedan Ă€r det nu ganska jĂ€mt fördelat över landet. 

– Vi ser en stadig ökningstakt men det kan komma nĂ„got av en ”ketchupeffekt” lĂ€ngre fram dĂ„ mĂ„nga under det senaste decenniet gĂ„tt ur Svenska kyrkan. Det Ă€r ofta unga och medelĂ„lders som tagit det beslutet, dĂ€rför tror vi att fler kommer vĂ€lja begravning utan religiösa inslag i framtiden, sĂ€ger Ulf LernĂ©us.

Antalet personer som skriver ner önskemĂ„l kring sin egen begravning har ökat med 150 procent sedan april i Ă„r, enligt statistik frĂ„n Sveriges auktoriserade begravningsbyrĂ„er. Den största toppen var i maj, juni och juli. Det Ă€r frĂ€mst riskgrupperna över 65 Ă„r som stĂ„r för ökningen. 

– ÖnskemĂ„l som skrivs in i livsarkivet Ă€r inte juridiskt bindande, enbart frĂ„gan om kremation eller jordbegravning samt pĂ„ vilken plats den avlidne vill bli begraven regleras enligt begravningslagen, sĂ€ger Ulf LernĂ©us.

Inför en begravning kan viljorna vara mÄnga och av skilda slag. Kommer de efterlevande inte överens tar LÀnsstyrelsen vid och bestÀmmer vem som har rÀtt att bestÀmma.

– VĂ„ra familjekonstellationer har Ă€ndrat sig, kĂ€rnfamiljen av tolv till sexton personer, mina barn och dina barn. Det skapar mĂ„nga viljor. 

Enligt LernĂ©us gĂ„r det i dag lĂ€ngre tid tills de efterlevande tar första kontakt med en begravningsbyrĂ„n, dĂ€rmed förskjuts hela processen. I Sverige gĂ„r det 24–25 dagar mellan dödsfall och begravning. I Danmark ligger antalet dagar mellan dödsfall och begravning pĂ„ Ă„tta, i Norge tio och i Belgien fem dagar.

– För 30 Ă„r sen var fokus pĂ„ den döde, fokus har flyttats till de efterlevande. Det Ă€r ens egna almanacka som bestĂ€mmer nĂ€r en begravning ska Ă€ga rum. Kommer man inte överens finns det de som struntar i hela ceremonin, den Ă€r inte lagstadgad, sĂ€ger Ulf LernĂ©us.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!