– Det handlar om hur man hanterar svårigheter i livet, vilken typ av person man är, vilka erfarenheter och vilket nätverk man har. Men det är alltid en sorg, en omställning, säger Sara Enblom, legitimerad arbetsterapeut som i 16 år arbetat på handkirurgimottagningen på Akademiska sjukhuset.
Hon säger att det är viktigt att som arbetsterapeut vara så ärlig som man kan, presentera den hjälp som kan ges och samtidigt förbereda patienten på hen kanske inte blir helt återställd. Om omställningen kommer successivt i form av exempelvis förslitningsskador kan det gå att vara mer förberedd än om man exempelvis blir av med ett finger i en akut olycka. I det senare fallet inträder en krisreaktion och en chockfas. Konsekvensen är ändå densamma, man behöver ändra sina livsstrategier, kanske till och med byta jobb.
Mohammad Asif Aslam är handkirurg och biträdande överläkare inom verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi. Han förklarar att händerna upptar en stor del av de områden i hjärnbarken som styr motorik och känsel. Om det uppstår nervskador i händerna påverkas känseln och även sättet som olika delar av handen representeras i hjärnbarken. Man kan exempelvis bli överkänslig och uppleva beröring som obehagligt.
– Interaktionen mellan hjärna och händer är oerhört väl utvecklad, särskilt fingertopparna uppvisar mycket hög nervtäthet. God känsel är en viktig del av hur våra sinnen tar in information från omgivningen och möjliggör ändamålsenlig användning av exempelvis händerna.
Susanna Wikman, har arbetat 20 år som kurator på handkirurgen och ortopeden på Akademiska.
– De som kommer till mig har oftast råkat ut för en traumatisk olycka, men även för olika sjukdomar. Gemensamt för alla är att tillvaron förändras och man kan hamna i kris. Att förlora en kroppslig förmåga kan ge känslan av att förlora viss trygghet och tillit. Man kan uppleva stress, rädsla, oro, sorg och ställa sig frågan om det alltid ska kännas så här.
Familj och vänner är ett viktigt stöd. Ibland behövs även utomstående samtalsstöd för att stå ut och orka med sin rehabilitering.
Det är, enligt Wikman, vanligt att närstående ser behovet av samtalsstöd för den drabbade, utan att den drabbade själv upplever det. Då kan anhörigstöd ges.
– Det går inte att övertala personer att ta emot stöd. Närstående kan påverkas på olika sätt och då är det viktigt att de tar egna stödkontakter.