Minnesord
Vi lärde känna Carl Gustaf – CG – för 40 år sedan när vi började läsa juridik vid Uppsala universitet. CG var redan etablerad i universitetsmiljön efter sina tidigare studier i teologi. Vi andra kom till en ny värld. Vi var alla fem ”lite till åren”, som studenter med tidigare yrkesliv eller studier bakom oss, men CG förde oss samman och vi blev med CG som självklar medelpunkt snart ett sammansvetsat gäng. Visst hade vi ambitioner med våra studier, men självförtroendet var inte på topp. CG uttryckte stämningen i sitt ”Tentamenskväde tillägnat de oförlikneliga Exculpatörerna, hösten 1981”:
Ack! O ve! O skräck! O jämmer!
Mer än alla fasor skrämmer
denna gruveliga hets
som oss piskar att ha spets!
Ljuvligt skulle livet vara,
som en lek bland änglars skara,
om från spetsen vi fick fritt
och blev denna eklut kvitt!
CG lotsade oss genom studietiden. Det gjorde han elegant – först som studievägledare, sedan som studierektor (som han blev innan han slutfört sina egna studier!). Han satte upp mål för oss och såg till att vi firade varje avklarad tentamen. Ett delmål var en kryssning till Mariehamn. Med våra olika bakgrunder gick redan då, hösten 1982, diskussionens vågor höga, om juridik, om politik, om historia och mycket annat. Inte ens efter en heldag på Ålands hav tog samtalsämnena slut.
Efter juristexamen skildes våra vägar åt vad gällde yrkesval och bostadsort men CG, som blev Uppsala och Juridicum trogen, höll ihop Exculpatörerna och vår vänskap bestod genom åren. Medelhavskryssningen efter examen blev aldrig av och nu är en epok i våra liv definitivt över. Saknaden efter vår underfundige och varmhjärtade vän är stor.