Pappa föddes i Grankulla utanför Helsingfors. Senare flyttade familjen till Karis där pappa tog studenten. I stället för studentfirande krigsplacerades han på Åland. Därefter följde studier i Helsingfors. Efter tre terminer på medicofilen kom pappa in på medicinska fakulteten.
Innan dess hade han gift sig och blev tidigt tvåbarnspappa. Efterkrigstidens bostadsbrist innebar att familjen var inneboende hos en släkting, i ett rum på 14 kvadratmeter med del i kök och badrum. Efter läkarexamen 1951 flyttade vi till Sverige där pappa fick en tjänst på Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.
Vi hade en underbar pappa som varje kväll hade kvällssamtal med oss barn långt upp i åren. Det blev många existentiella samtal som gav oss en grundläggande trygghet. På somrarna gjorde vi långa resor genom Europa ner till Italien. Pappa filmade med Super-8, mamma skrev dagbok. Både filmer och dagböcker finns till vår stora glädje bevarade.
I början av 80-talet lämnade pappa Sundsvall. Barnbarnet Myrica, 8 år, ville gärna hjälpa till att skaffa bostad åt morfar som skulle jobba i på Socialstyrelsen i Stockholm. Hon skrev till kungen och frågade om de hade rum i slottet. Men pappa hade träffat Karin som blev hans livskamrat och han flyttade in i hennes villa i Uppsala.
På ”gamla dar” började pappa intressera sig för matlagning, gärna komplicerade rätter som serverades på middagar med släkt och vänner. Varje år vid första advent firade vi Lilla Jul hos Karin och pappa. En fest vi såg fram emot hela året.
Jens och morfar hade ett gemensamt intresse för teknik. Morfar övningskörde med Jens och hjälpte senare till med bokslut och deklaration i Jens företag.
När pappa visste att tiden var utmätt hade han ordnat allt för sin kära Karin, till och med beställt mat via nätet trots att han själv då slutat äta. Några dagar innan han dog tog han farväl av barn och barnbarn och ringde sina syskon.
Nu är vår trygga och omtänksamma pappa och morfar inte längre med oss men vi kommer alltid att minnas honom med glädje.