Jag lärde känna Barbro Werkmäster på Karin Westman Bergs kvinnoseminarier på 1970-talet. Där var Barbro en drivande och entusiastisk deltagare. Hennes betydelse för feminismens utveckling har framhållits av andra. Jag vill även lyfta fram den roll hon spelat för forskning och undervisning vad gäller barnlitteraturen, särskilt bilderboken. Även inom detta område var hon en föregångare, inte minst beträffande bilderbokens tidiga historia under 1800-talet. Hon skrev om Jenny Nyström, Elsa Beskow och presenterade en i flera avseenden nydanande analys av Ottilia Adelborgs bilderbok "Pelle Snygg och barnen i Snaskeby" i studien "The image of cleanliness" (1984). Hon gjorde även motivstudier, till exempel om "Nallebjörnen" (1987) och om barnet och lammet (1985). Hennes intresse inskränkte sig inte bara till de böcker som vände sig till barn utan omfattade även barns leksaker och olika miljöer för barn alltifrån deras egna rum till offentliga lekparker. Härom publicerade hon flera artiklar i tidskrifter som Hertha och Kvinnovetenskaplig
Jag har haft glädjen att samarbeta med Barbro Werkmäster, då vi skrev dels "Möte med bilderboken" (1985), avsedd för universitetsundervisningen i barnlitteratur, dels "Livsvandring i tre akter" (1994) en analys av Tove Janssons bilderböcker. Under 1980-talet bedrev vi undervisning om bilderboken i ett samarbete mellan konstvetenskapliga och litteraturvetenskapliga institutionerna vid Uppsala universitet.
Det var en glädje att arbeta tillsammans med Barbro. Hon var kunnig, kreativ och dynamisk, alltid generös och utan all prestige. Att diskutera bilder med henne var en fröjd och bidrog till nytänkande. Hon lärde en att se med nya ögon på det välbekanta och välkända.