”Min lägenhet är mitt basläger varifrån jag ger mig ut i världen” och ”man har inte roligare än man gör sig” lärde oss Agneta redan för många år sedan. Vi, Eva och Thomas, lärde känna Agneta i slutet av 1960-talet då vi bodde i samma hus med utsikt över hela staden i Örnsköldsvik.
Agneta föddes i Stockholm, tog studenten i Falun, bodde sedan nästan hela sitt liv i Uppsala med undantag för några år i Örnsköldsvik och ett år i Vietnam. Största delen av sitt yrkesliv var hon utbildningsadministratör först på enheten för International Child Health, (ICH) och sedan på Indevelop.
Agneta var en ”Urmara” vilket betyder att hon för 30 år sedan tillsammans med några andra kvinnor startade nätverket Tintomara i Uppsala. I nätverket som fortfarande fungerar träffas kvinnor en gång i månaden för att utbyta erfarenheter och diskutera. Hon var även med om att återuppväcka Stockholm/Uppsalakretsen av Fredrika Bremer Förbundet 2015.
Agneta var en person som passade in överallt. Ingen kunde mingla med sådant genuint intresse för de människor hon stötte på. Hon hade stil utan att vara snobbig, hon var uppriktig ibland så man baxnade och hon var glad och rolig. Vi ser henne för oss som Birgit Nilsson med ros i naveln sjungandes Våren av Grieg på personalfest i Örnsköldsvik, genomvåt torkande sina pengar framför en liten oljespis i Atlasbergen, idogt lärande oss åka slalom i Sälen och även elegant vara festens mittpunkt. Vad mycket roligt vi har haft. Mat och recept, latin och franska var lika spännande.
Agneta var svårt sjuk flera gånger under sitt liv men perioderna dessemellan levde hon till hundra procent och vi som har fått vara med har tack vare henne haft mycket roligt för vilket vi är oändligen tacksamma.