– Jag tycker inte att det är rätt reaktion. Jag tycker inte att flyget ska användas som ett redskap för politiska sanktioner, säger Joszef Varadi.
"Detta är politiska åtgärder"
Han tillägger att den incident den 23 maj i år – där ett Ryanair-flygplan verkar ha tvingats att landa i Minsk, där minst en belarusisk passagerare greps – är en säkerhetspolitisk fråga som inte på något sätt har med flygsäkerhet att göra.
– Jag tror inte någon var utsatt för fara en enda sekund. Detta är politiska åtgärder. Det är inga säkerhetsåtgärder, säger han om EU:s sanktioner.
EU förbereder samtidigt betydligt mer omfattande sanktioner mot Belarus, bland annat mot landets nationella flygbolag och ett dussin högt uppsatta chefer inom landets luftfartsmyndighet, enligt regeringskällor.
Det kan även bli ännu mer kännbara sanktioner mot Belarus, riktade mot landets finansiering med obligationer, eller landets oljesektor, eller importförbud för kaliumkarbonat från landet.
Samtidigt redovisar Wizz Air en förlust på 576 miljoner euro för räkenskapsåret som avslutades i mars.
– Om vi inte ser en ökad och permanent nedmontering av restriktioner räknar vi med att vi gör en nettoförlust även för räkenskapsåret 2022, säger Varadi.
Berörs inte direkt
Det ungerska lågprisflygbolaget har under pandemin ökat antalet aktiva och planerade flygbaser till 43 under pandemin, mot tidigare 25. Och bolagets flygplansflotta har samtidigt ökat markant – från 16 till 137 flygplan.
Under det innevarande kvartalet räknar Wizz Air med att använda cirka 30 procent av sin kapacitet och fullt kapacitetsutnyttjande väntas inte bli aktuellt förrän under räkenskapsåret som avslutas i mars 2023.
Enligt vd:n Varadi påverkas inte verksamheten direkt av flygförbudet över Belarus. Wizz Airs flygningar till och från Ryssland – som skulle kunna ha berörts – har redan ställts in till följd av covid-19-restriktioner.