Cirka 200 timmar per år är det kapacitetsbrist i Uppsala läns elnät. Det gör det svårare att etablera vissa nya verksamheter här. Vattenfall har bland annat tvingats att tacka nej till etablering av serverhallar. För en tid sedan fick även en batterifabrik avslag i Uppsala på grund av att kapaciteten i elnätet är otillräcklig. Batterifabriken behövde 300 megawatt, lika stor effekt som hela Uppsala län har.
– Bristen på kapacitet i elnätet är ett jättestort problem som inte bara drabbar oss, utan hela Mälardalen, säger Jonas Eriksson, på region Uppsala.
Det är Svenska kraftnät som står för utbyggnaden av det nationella stamnätet. Just nu görs stora investeringar, men att bygga fler kraftledningar tar lång tid, kanske 5–10 år innan det är fullt utbyggt, enligt Niclas Damsgaard, marknadsstrateg på Svenska kraftnät.
– När det gäller nya bostadsområden och företag så är det en utmaning utifrån ett elnätsperspektiv. Det behövs effektiva tillståndsprocesser, men också att kommuner, regioner, lokala energibolag med flera är engagerade i att hitta fler lösningar, säger Niclas Damsgaard.
Alla nya företag och byggherrar måste i dag ställa sig i kö för att få sina effektbehov godkända av sin lokala eldistributör innan de kan starta ny verksamhet. Kommunerna kan och vill inte neka företag att etablera sig här. Men för att komma runt problemet så kommer nu fler dialoger att ske vid nyetableringar.
– Det här är att jämställa med infrastrukturen för vägar och vattensystem i länet. Elnätet har inte hängt med i den snabba utbyggnaden av bostäder och verksamheter, säger Anna Karlsson, på länsstyrelsens miljöstrategienhet.
Enligt henne och Kristina Starborg, på Uppsala kommun, finns fler lösningar än att kraftledningarna ska byggas ut. Exempelvis använder Upplands Energi och Uppsalaföretaget Ngenic AI för att under vinterns kallaste timmar fjärrstyra elen dit den bäst behövs. Bland annat kan värmepumpar i villor stängas av en stund den tid på dygnet då många lagar mat.
Uppsala och Gotland är två av fyra utvalda områden i Sverige med kapacitetsbrist som nu deltar i EU-projektet CoordiNet. Det går ut på att skapa lokala marknader för systemtjänster för nät. Enligt elkraftsingenjör Yvonne Ruwaida på Vattenfall eldistribution är Uppsala först ut när det gäller frigjort utrymme mot stamnätet. Genom det ökar inte längre kön av företag och byggherrar.
Kristina Starborg är den som håller i CoordiNet på Uppsala kommun, ett samarbetsprojekt som görs med Vattenfall, EON, Svenska kraftnät och energiforskare. I Uppland deltar även Upplands Energi.
– Ja, den enda lösningen är inte att bygga nya ledningar, utan vi måste lösa det här på flera olika sätt och med många olika aktörer. Vi måste jobba aktivt för att både minska och flytta effektbehovet, säger Kristina Starborg.
Under projektets gång ska det undersökas om företag och hushåll kan förmås att dra ner på eller flytta sitt effektbehov om de får betalt för det.
– Även storskalig energilagring i batterier och lokal produktion av energi kan vara ett sätt att komma förbi problemet. Energisektorn håller på att förändras helt och kommer att bli mer decentraliserad i framtiden, säger Kristina Starborg.
Vad det gäller lokal produktion på lång sikt så har Uppsala kommun bland annat tittat på vattenkraft. I vissa regioner i världen har det utvunnits ny energi genom att pumpa upp vatten på en höjd och sedan låta vattnet rinna ner i turbiner som skapar el.
– Men här på Uppsalaåsen fungerar sådan vattenkraft inte bra eftersom vattnet skulle rinna genom gruset rakt ner i marken igen innan vi hinner ta tillvara på kraften, säger Kristina Starborg.
Däremot är hon positiv till en annan metod.
– Det handlar om att släppa stora cementblock från hög höjd och ta tillvara på tyngdkraften. Det skulle kunna vara möjligt här i framtiden.