NÀr flygplatsen Long Thanh, fyra mil nordost om Ho Chi Minh-staden, Àr klar i sin första etapp vÀntas den kunna ta emot 25 miljoner resenÀrer och 1,2 miljoner ton last per Är. Fullt utbyggd berÀknas kapaciteten till 100 miljoner resenÀrer om Äret.
Samtidigt ska den i staden centralt belÀgna flygplatsen Tan Son Nhat byggas ut med en tredje terminal.
ââVietnam planerar att bygga ut sina flygplatser och svenska företag Ă€r intresserade av att exportera utrustning till detta. EKN har dĂ€rför tillsammans SEK och Sveriges ambassad i Vietnam i ett brev berĂ€ttat om det svenska exportkreditsystemet, sĂ€ger EKN:s generaldirektör Anna-Karin Jatko.
ExportkreditnÀmnden (EKN) har ingÄtt en sÄ kallad avsiktsförklaring, ett försteg till en affÀr, med Vietnam pÄ motsvarande 17 miljarder kronor.
Parisavtalet
ExportkreditnÀmnden har i uppdrag att tillsammans med det statliga bolaget Svensk Exportkredit (SEK) stÀrka svensk export.
EKN utfÀrdar kreditgarantier till företag för att de ska kunna ingÄ affÀrer Àven i svÄra lÀnder. Myndigheten, som finansieras av företagens premier, agerar som ett slags försÀkringsbolag om företag riskerar att inte fÄ betalt.
Regeringen styr myndigheten, dels genom ett regleringsbrev, dels en instruktion. I regleringsbrevet som trÀdde i kraft i början av 2021 stÀller utrikesdepartementet högre krav Àn tidigare om att vÀrna klimatet. EKN mÄste nu redovisa hur kreditgarantier klimatanpassas i linje med 1,5-gradersmÄlet i Parisavtalet och inte skapar "inlÄsningar i fossilberoende".
Generaldirektör Anna-Karin Jatko konstaterar att det inte finns nÄgot politiskt beslut om att inte stÀlla ut exportkreditgarantier till flygplatser.
ââOm Vietnam Ă€r intresserat av svenska varor och tjĂ€nster och eventuella lĂ„ngivare vill försĂ€kra betalningsrisken hos EKN, sĂ„ gör vi en sedvanlig hĂ„llbarhetsanalys. Det finns i stunden ingen sĂ„dan ansökan och inga sĂ„dana diskussioner.
Och det finns heller ingen anledning att dra tillbaka en avsiktsförklaring eftersom den inte innebÀr nÄgot som helst Ätagande, framhÄller Jatko.
ââOm det hĂ€r skulle bli aktuellt kan jag konstatera att det skulle behövas en vĂ€ldigt omfattande hĂ„llbarhetsanalys för ett eventuellt beslut. Det finns i dag begrĂ€nsningar vad gĂ€ller utstĂ€llning av exportgarantier för utvinning av olja, kol och gas. Den hĂ€r typen av vĂ€ldigt stora projekt stĂ€ller ju höga krav.
StÀlla om resandet
NÀr miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i april presenterade att regeringen vill lÀgga ned Bromma flygplats i Stockholm, framfördes att regeringens trafikpolitik gÄr ut pÄ att stÀlla om resandet frÄn klimatpÄverkande transportslag till mindre klimatpÄverkande, frÄn flyg till jÀrnvÀg.
SD:s miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen Àr positiv till att Sverige jobbar för att stÀrka svenska företags export, Àven till flygindustrin. Men regeringens besked om Bromma rimmar inte med avsiktsförklaringen i Vietnam.
ââDet finns en dubbelmoral i att man kĂ€mpar för att lĂ€gga ned svenska flygplatser via egna initiativ, samtidigt fortsĂ€tter vĂ€rlden att rulla pĂ„ som den gör.
ââDet blir uppenbart att det Ă€r symbolpolitiska Ă„tgĂ€rder i Sverige dĂ€r regeringen försöker meddela att man Ă€r ute efter att rĂ€dda klimatet, sĂ€ger Martin Kinnunen.
BÄde SD och Moderaterna vill stoppa avvecklingen av Bromma, i M:s fall ska beslutet skjutas upp till 2038 för att sÀkra utbyggnad av Arlanda.
Lars HjÀlmered, Moderaternas nÀrings- och energipolitiske talesperson, tycker ocksÄ att EKN ska kunna stötta projekt inom flygindustrin utomlands om det sker en hÄllbarhetsgranskning. AffÀrerna kan sÀkra skatteintÀkter i Sverige.
ââMen det Ă€r en pĂ„fallande skenhelighet som pĂ„gĂ„r av regeringen. Det Ă€r helt rimligt att pĂ„peka att regeringen tar initiativ för att stĂ€nga en viktig flygplats för Sverige med ena handen, och med sin andra hand sitter med ett verktyg som bidrar till flygutbyggnad i ett annat land. Det visar pĂ„ symbolpolitikens baksida, nĂ€r politiken Ă€r som sĂ€mst.
Byggandet av den nya flygplatsen utanför Ho Chi Minh-staden inleddes vid Ă„rsskiftet och den första etappen berĂ€knas enligt vietnamesiska medier vara klar för trafik nĂ„gon gĂ„ng 2025. Ănnu uppges inte landet ha bestĂ€mt om man vĂ€ljer svenska leverantörer.