Teliachefer frias igen – Karimova inte mutbar

Telias förre vd Lars Nyberg och tvĂ„ av hans tidigare kollegor frias i hovrĂ€tten frĂ„n grovt mutbrott – Uzbekistans diktatorsdotter Gulnara Karimova var inte mutbar, anser hovrĂ€tten. Domen blir ett frikort för svenska tjĂ€nstemĂ€n, tycker Ă„klagaren.

Lars Nyberg var vd för dÄvarande Telia Sonera (nu Telia Company) mellan 2007 och 2013. Arkivbild.

Lars Nyberg var vd för dÄvarande Telia Sonera (nu Telia Company) mellan 2007 och 2013. Arkivbild.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Brott & Straff2021-02-04 06:13

Enligt Äklagaren betalade Telia mutor pÄ cirka tre miljarder kronor mellan 2007 och 2010 till ett bolag som kontrollerades av den dÄvarande diktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova. Detta ska enligt Äklagaren ha gjorts för att hon skulle hjÀlpa Telia att fÄ tillgÄng till 3G- och 4G-licenser i landet.

2017 erkÀnde Telia att man hade betalat mutorna och enades med myndigheter i USA och NederlÀnderna om att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor.

MÄlet i svenska domstolar har dock gÀllt de tre inblandade chefernas personliga ansvar i utbetalningarna: ex-vd Lars Nyberg, förre affÀrsomrÄdeschefen Tero Kivisaari samt en bolagsjurist pÄ Telia.

Inte mutbar

Försvaret har anfört att Àven om diktatorsdottern fick pengar av Telia i utbyte mot att bolaget fick sina tillstÄnd var hon inte en mutbar person enligt lagen som gÀllde, eftersom hon inte hade en formell befogenhet att utöva myndighetsutövning.

Den bedömningen delades av Stockholms tingsrĂ€tt – och delas nu Ă€ven av Svea hovrĂ€tt, som menar att Gulnara Karimova inte faller in under den begrĂ€nsade krets av mutbara personer som gĂ€llde enligt dĂ„tidens lag.

Inför hovrÀttsförhandlingen hade chefsÄklagare Kim Andrews justerat Ätalet pÄ sÄ vis att Àven Islam Karimov, som dog 2016, ingick i gÀrningsbeskrivningen. Andrews yrkade i andra hand att diktatorn var mottagare av muta genom sin dotter.

Och Àven om hovrÀtten medger att han vore mutbar enligt lagen anser man inte att det finns nÄgot stöd i utredningen för pÄstÄendet att betalningarna hade erbjudits honom.

"Åklagaren har inte bevisat att Gulnara Karimova haft nĂ„gon befattning eller nĂ„got uppdrag med koppling till telekomsektorn. Och det Ă€r inte heller klarlagt att det funnits en nödvĂ€ndig koppling mellan henne och vissa andra personer eller att nĂ„gon annan person erbjudits betalningar", sĂ€ger hovrĂ€ttsrĂ„det Kerstin Elserth i en kommentar.

Ändra lagen

ChefsÄklagare Kim Andrews tycker att den frikÀnnande domen ger anledning att fundera pÄ om lagen behöver Àndras.

– Med liknande formuleringar i andra lĂ€nders lagstiftning sĂ„ uttalar man att Gulnara Ă€r en mutbar person, sĂ„ hĂ€r skiljer sig Sverige. DĂ„ Ă€r frĂ„gan om det Ă€r i linje med den harmonisering som jag menar att lagstiftaren har strĂ€vat efter.

Lagen som Àr aktuell i detta mÄl Àndrades 2012, men enligt Andrews Àr den nuvarande lagen Àn mer ÄterhÄllsam Àn den som hovrÀtten haft att förhÄlla sig till.

Han tycker att dagens hovrÀttsdom visar att Sverige inte kan "hÄlla rent framför egen dörr" nÀr det handlar om internationell korruption.

– Blir det en reaktion sĂ„ blir det inte mot den fysiska personen, utan mot bolaget. Och dĂ„ Ă€r det Holland, USA eller Schweiz som reagerar, sĂ€ger han.

– Det hĂ€r (domen) blir nĂ„gon slags frikort för svenska, privata tjĂ€nstemĂ€n i internationella affĂ€rsförhĂ„llanden att betala vad som annars skulle ha varit mutor.

Inte styrkt

Lars Nybergs försvarare Cristina Bergner tycker att domen Àr vÀlmotiverad och sÀger att försvaret motsatte sig Ätalet redan frÄn början.

– Och enkelt uttryckt kan man sĂ€ga att de har inte styrkt nĂ„got av det de har pĂ„stĂ„tt, det saknas bevis.

Bergner menar att Lars Nyberg alltid varit öppen om sin roll i det hela.

– Han tilltrĂ€dde först nĂ€r beslutet var fattat av den tidigare vd:n och styrelsen att gĂ„ in i Uzbekistan, och efterföljande Ă€r ju transaktioner av det beslutet, sĂ€ger hon.

– Det Ă€r inte hans sak att kliva in som vd och ifrĂ„gasĂ€tta ett beslut som precis Ă€r fattat efter utredning. Det förutsĂ€tter han att (tidigare) vd:n och styrelsen har gjort pĂ„ ett helt korrekt sĂ€tt.

Telia gÄr vidare

Telia har redan för flera Är sedan övergett tanken pÄ att krÀva ersÀttning frÄn Nyberg och de andra som anklagats i muthÀrvan. Bolaget har bedömt utsikterna för att vinna en sÄdan skadestÄndsprocess som för smÄ.

– Om nĂ„got stĂ€rker dagens dom denna instĂ€llning, sĂ€ger Jonas Bengtsson, Telias chefsjurist.

– Vi har gjort en utredning sedan tidigare och dĂ„ kommit fram till att det inte föreligger omstĂ€ndigheter för bolaget att föra en skadestĂ„ndstalan. Och nu kan vi konstatera att hovrĂ€tten kommit fram till att de Ă„talade inte har begĂ„tt nĂ„got brott enligt svensk lag, tillĂ€gger han.

Fakta: UzbekistanaffÀren

DĂ„varande Telia Sonera (nu Telia Company), till 37,3 procent Ă€gt av svenska staten, gick in i Uzbekistan 2007 tillsammans med en lokal partner, Takilant. BrevlĂ„deföretaget Ă€gdes av diktatorsdottern Gulnara Karimova, som tjĂ€nade cirka tre miljarder kronor pĂ„ affĂ€rerna 2007–2010.

I utbyte fick Telia bland annat 3G- och 4G-licenser.

Även rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS, bĂ„da telekomoperatörer, anklagas för att ha mutat Karimova.

Telia enades 2017 med myndigheter i USA och NederlÀnderna om att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor, och medgav brott mot amerikansk lag. USA:s mutlag Àr mycket vittgÄende och kan tillÀmpas pÄ transaktioner i amerikansk valuta eller om mejl passerat servrar i USA.

MÄlet i svenska domstolar har dÀremot gÀllt de tre inblandade chefernas personliga ansvar enligt svensk lag.

Gulnara Karimova sjÀlv fÀlldes 2015 i Uzbekistan för bland annat hÀrvan med telekombolag som Telia. Hon uppges sitta i nÄgon form av fÀngelse eller husarrest sedan dess.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!