Sverige möjlig vinnare på bolagsskattegolv

Den ekonomiska samarbetsorganisationen slog på stora trumman när man på fredagen tillkännagav att man var överens. 136 av medlemsländerna, vilket motsvarar 90 procent av världsekonomin, är överens om ett bolagsskattegolv på minst 15 procent.

– Den är väldigt viktigt. Det är något som händer en gång per århundrade år, säger Omri Marian professor vid University of Californias skatteprogram, till TT.

Richard Vann, professor i juridik vid University of Sydney, beskriver också avtalet som stort och viktigt, men betonar att det är lång väg kvar att gå.

– Det är ett åtta sidor långt uttalande som ska översättas till tusentals sidor lagtext, avtal och annat, innan vi har hela bilden. Men de har satt upp en ambitiös tidplan för det, säger han till TT.

Sverige kanske vinnare?

Alla G20-länder är med på tåget och enligt OECD innebär avtalet motsvarande tusentals miljarder kronor årligen i skatteintäkter som ska fördelas mellan olika länder. Detta trots att överenskommelsen endast omfattar världens största företag – de med en bolagsomsättning på 750 miljoner euro eller mer.

– Men det är okej, för jag tror att de var målet. Vi pratar antagligen om färre än 100 företag, men det är å andra sidan kända namn, de flesta kommer att vara amerikanska, säger Marian.

Bland förlorarna finns Google, Facebook och Apple. Förslaget innebär enligt Marian att det blir lättare för länder att ta ut skatt där köparen av exempelvis en digital vara finns.

– För techjättarna har det varit lite vilda västern, men nu börjar det ta slut. De kommer att betala högre skatt. Sverige, Tyskland och Frankrike, där kunderna finns, kommer att få en större del av kakan som för närvarande hamnar i Irland, säger Vann.

Det i sin tur kan påverka USA:s ekonomi negativt.

– De amerikanska teknikjättarna kommer att beskattas mer för sina utlandsverksamheter. Det innebär att de tjänar mindre och betalar mindre vinstskatt på hemmaplan, vilket påverkar aktiekurser och den amerikanska ekonomin indirekt, säger han.

Tvingades med

Det som sticker ut är att länder som Irland, Ungern och Estland, som alla har en bolagsskatt under 15 procent, valde att hoppa på tåget.

De hade inte direkt något val, menar experterna. Förslaget är nämligen utformat så att att om bolagen skattar mindre i ett land, så kan ett annat land ta ut skatten i stället. Därmed minskar incitamenten för bolagsjättarna att leta sig till lågskatteländer.

– De kan vara inne i tältet – och försöka att minska smällen – eller vara utanför och åka på stryk. Nu har de i stället fått igenom vissa ändringar, säger Vann.

En förlorare är antagligen USA, som i och med Biden-regeringen har ändrat sin inställning i frågan och har drivit på för avtalet.

– USA kom tillbaka till bordet, vilket helt och hållet livade upp förhandlingarna. Man kan fråga sig varför USA ändrade sig. En del hävdar att det var av välvilja, medan andra mer cyniska hävdar att USA tvingades till det, eftersom flera länder har infört egna digitala skatter, riktade mot Facebook, Google och liknande, som nu försvinner, säger Omri Marian.

Svårare att konkurrera

Andra förlorare är de lågskatteländer som har satsat på låga skatter för att locka företag.

– De har samlat in mycket skatt utan att ha haft särskilt mycket faktisk ekonomisk verksamhet där. De kommer definitivt att vara förlorare, säger Marian.

Richard Vann säger att det kan bli svårare för länder som försöker att "köpa" jobb och investeringar genom skattekonkurrens.

– I Europa handlar det om länder som Irland, Schweiz och Nederländerna, men även Estland och Ungern. Och så klart skatteparadisen – tropiska öar med finanssektor – kommer i någon mån att förlora verksamhet. I min del av världen så kommer Singapore antagligen att vara en stor förlorare, kanske även Hongkong, säger Vann.

OECD betonar dock att avtalet inte innebär slutet för konkurrensen om skatteavtal. Lågskatteländerna kan fortfarande locka företag, konstaterar Marian.

– Alla sådana länder kan fortfarande erbjuda låga skatter till alla andra företag, säg de som omsätter 500 miljoner euro om året, som kan tjäna på skatteplanering, säger Omri Marian.