Riksbankstopp tvekar om rÀntehöjningar

Vice riksbankschef Martin Flodén öppnar för en omprövning av Riksbankens behov av att strama Ät med fler rÀntehöjningar. Oron pÄ finansmarknaden efter bankrusningarna i USA och förtroendekrisen för den schweiziska storbanken Credit Suisse kan ha Àndrat spelplanen.

Vice riksbankschef Martin Flodén. Arkivbild.

Vice riksbankschef Martin Flodén. Arkivbild.

Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Ekonomi2023-03-16 10:13

– Det pĂ„verkar vilken nivĂ„ pĂ„ styrrĂ€ntan som Ă€r Ă„tstramande. Vi kan inte bara titta pĂ„ styrrĂ€ntan i sig. Det Ă€r styrrĂ€ntan i kombination med alla de hĂ€r utvecklingarna som avgör hur stram penningpolitiken Ă€r, sĂ€ger Martin FlodĂ©n, efter de gĂ„ngna dagarnas turbulens pĂ„ finansmarknaden.

– Det Ă€r tydligt att penningpolitiken behöver fortsĂ€tta vara stram, men vilken rĂ€ntenivĂ„ Ă€r det? DĂ€r mĂ„ste vi bedöma all den hĂ€r utvecklingen, tillĂ€gger han.

"Det kan ju gÄ Ät olika hÄll det hÀr"

I teorin skulle det kunna bli en sĂ„ pass allvarlig finanskris – som slĂ„r mot kreditgivningen och bankernas finansieringskostnader – att Riksbanken behöver gĂ„ in med stödĂ„tgĂ€rder och exempelvis Ă€ven sĂ€nka rĂ€ntan. Men dĂ€r Ă€r vi inte nu, enligt FlodĂ©n.

– Det Ă€r inget som jag ser framför mig nu i alla fall. Det kan ju gĂ„ Ă„t olika hĂ„ll det hĂ€r, sĂ€ger han.

Än sĂ„ lĂ€nge ser FlodĂ©n ingen anledning till "sĂ€rskild oro". Han tonar ned risken för att krisen för mindre nischbanker i USA och Credit Suisses förtroendeproblem ska slĂ„ mot det svenska finanssystemet.

– Det Ă€r klart att det finns en medvetenhet att det kan leda till stress, men det finns egentligen inga sĂ€rskilda svenska tecken som gör mig orolig, sĂ€ger han.

Martin Flodén Àr en av sex ledamöter i Riksbankens direktion, som under chefen Erik Thedéens ledning ska fatta nÀsta planerade rÀntebeslut i slutet av april.

Inflationen alldeles för hög

Inför detta har direktionen flaggat för att det kan behövas en rĂ€ntehöjning pĂ„ 0,25-0,50 procentenheter till frĂ„n dagens nivĂ„ för styrrĂ€ntan pĂ„ 3 procent – en prognos som ThedĂ©en nyligen bekrĂ€ftade fortfarande gĂ€ller.

Flodén beskriver den senaste svenska inflationsstatistiken för februari, dÀr inflationen ovÀntat lyfte till 12 procent, som "inte alls bra". Den sÄ kallade KPIF-inflationen, dÀr man rensar bort effekterna av borÀntor, lyfte till 9,3 procent frÄn 8,7 procent i januari. Riksbankens mÄl Àr 2 procent.

– Det Ă€r tydligt att inflationen fortfarande Ă€r alldeles för hög och att penningpolitiken mĂ„ste fortsĂ€tta fokusera pĂ„ att bekĂ€mpa inflationen.

Han tillÀgger att det efter chocksiffrorna i februari kommer en inflationssiffra till, för mars, innan det Àr dags för Riksbanken att sÀtta ned foten om styrrÀntan.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!