REPLIK. När vi 16/1 krävde en oberoende sanningskommission om kostråden gav det upphov till livlig debatt. Två repliker har publicerats, en av Livsmedelsverkets Irene Mattisson och Anette Jansson (26/1) och en av verkets pensionerade trotjänare Åke Bruce (3/2).
Huvudfrågan om en sanningskommisson berörs inte, och vi väntar fortfarande på svar från socialministern som förslaget var ställt till.
Mattissons och Janssons replik handlar om att arbetet med framtida kostråd ska ske med större öppenhet och enligt SBU:s (Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården) vetenskapliga metodik. Svaret bekräftar avsaknaden av sådant förfaringssätt hittills. Bruces replik med rubriken Svårt att mäta vad man ska äta understryker vår tes att nuvarande kostråd har låg evidensgrad, eftersom de baseras på observationsstudier där orsak och verkan inte kan fastslås. Bruce för ett långt resonemang om mänsklighetens varierande kost i olika klimat under evolutionen, vilket belyser det historiska misstaget 1971 att fastslå hur hög andel kolhydrater befolkningen borde äta, i slutändan specificerat i ett antal brödskivor.
Det stora felet i Bruces historiebeskrivning är att han förbiser att det redan 1971 fanns väletablerade forskare såsom T L Cleave och John Yudkin, som pekat ut raffinerade kolhydrater och socker som huvudorsaken till västerländska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, cancer och diabetes. Liknande resonemang framfördes nyligen av den respekterade nutritionsprofessorn Walter Willett vid Harvard.
Debatten har förstärkt bilden av att kostråden var dåligt vetenskapligt underbyggda när de introducerades för 40 år sedan och att de fortfarande är det.
En oberoende sanningskommission är nödvändig för att gå till botten med detta så att vi inte fortsätter att utsätta nya generationer på förskolor och skolor för tveksamma kostexperiment som i slutändan visar sig skapa ohälsa.
Per Wikholm
författare, kostdebattör
Ralf Sundberg
docent
Lars-Erik Litsfeldt
författare
kostdebattör
UNT 21/2 2011