Begreppet ekosystemtjänster, de tjänster som naturen utför för människors välfärd som mat, vattenrening och pollinering, hjälper oss att se den väv av funktioner och processer i ekosystemen som ligger bakom våra dagliga behov som kläder och mat. Internationella studier som The Economics of Ecosystems and Biodiversity visar på den ekonomiska betydelsen av biologisk mångfald.
Marknadspriser täcker oftast bara det mänskliga arbetet och det kapital som lagts ned, och inte bakomliggande ekosystemtjänster. Den globaliserade marknaden sätter även prismekanismen ur spel. Om vi till exempel fiskar ut på en plats ger det inte högre pris på fisk så länge vi kan importera från någon annan plats i världen, och då syns inte den sinande tillgången i marknadspriset. Värdet av ekosystemtjänster behöver synas bättre i samhället och beaktas i beslutsprocesser.
Den biologiska mångfalden utarmas i snabb takt globalt. En hållbar utveckling kräver att kunskap om biologisk mångfald och ekosystemtjänster integreras i samhällsplaneringen för god förvaltning, men frågan är hur detta kan göras på ett effektivt sätt.
I den utredning som vi presenterar idag finns 25 åtgärdsförslag om integrering av ekosystemtjänster i beslutsprocesser samt bättre kunskapsunderlag och lärande om ekosystemtjänster. Utredningens uppgift har varit att föreslå åtgärder för att effektivt synliggöra och hantera ekosystemtjänsternas värden i det svenska samhället. Utredningen har gjort litteraturstudier och haft dialoger med kommuner, länsstyrelser, näringsliv och enskilda organisationer, där dessa aktörsgrupper visat på hinder och föreslagit lösningar för en ekosystemsmart samhällsutveckling.
Ekosystem har förmågan att producera flera ekosystemtjänster parallellt. När vi maximerar produktionen av enstaka tjänster (till exempel produktion av en gröda) kan det inverka negativt på andra tjänster. Analyser av ekosystemtjänster kan ge viktigt underlag för avvägningar mellan olika intressen.
Genom att identifiera och kartlägga ekosystemtjänster tillsammans med användare, vilka ofta har viktig kunskap, kan värdet av ekosystemtjänster synliggöras. Beräkning av ekosystemtjänsters värden kan också göras i monetära termer. En rapport av BalticSTERN visar t.ex. att invånare i Östersjöns nio kustländer är villiga att betala cirka 35 miljarder kronor årligen för ett friskare hav.
Internationell forskning understryker värdet av att upprätthålla en rik mångfald av arter och ekosystem för att minska sårbarheten för olika slags störningar. Detta ”försäkringsvärde” är relaterat till systemets resiliens, det vill säga. förmågan att generera ekosystemtjänster i en föränderlig omvärld. Detta värde kan vara stort bland annat med tanke på behovet att motverka och lindra klimatförändring. Dagens kunskap om naturens och samhällets förenade kapacitet att upprätthålla ekosystemtjänster och undvika tröskeleffekter är dock starkt begränsad, varför en värdering i monetära termer inte alltid är meningsfull. Det kan även finnas etiska svårigheter med att uppskatta naturvärden i monetära termer.
Vår begränsade kunskap om samspelet mellan sociala och ekologiska faktorer och värdet av ekosystemtjänster manar till medvetna strategier för ett successivt lärande. Jordmånsbildning är till exempel svårt att värdera i monetära termer, men är ändå av fundamental betydelse för andra tjänster som produceras inom de ekonomiskt viktiga areella näringarna jord- och skogsbruk.
Miljöersättningar i lantbruket gynnar en mängd ekosystemtjänster men kunskapsbristen försvårar kostnadseffektivitetsanalyser. Utredningen föreslår forskningsstrategier för att bättre förstå hur ekosystemtjänster samproduceras av naturen och människor samt hur ekonomiska styrmedel bör utformas för att undvika negativa tröskeleffekter, där förändring plötsligt sker, och säkerställa människors välfärd. En slutsats är även att det behövs mer kompetens för bra dialoger mellan intressenter som metod för att synliggöra och integrera ekosystemtjänster och dess värden inför beslut på olika nivåer i samhället.
Vi föreslår omedelbara vägledningar för kommuner och länsstyrelser och en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer genom att inrätta en tillfällig statlig delegation för ekosystemtjänster. Lagstiftningen ger redan nu möjligheter att väga in vissa ekosystemtjänster, men behöver ses över i ljuset av ökad kunskap för att främja ett helhetsperspektiv. Möjligheten att kräva ekologisk restaurering som kompensation för förlorade ekosystemtjänster vid exploatering utanför skyddade områden bör utredas vidare.
Vi föreslår också att myndigheter som har ansvar i Sveriges miljömålssystem ska förbättra kunskapen och uppföljningen av tillståndet för viktiga ekosystemtjänster, samt få ett tydligare ansvar att hantera olika sektorers beroende av och påverkan på ekosystemtjänster. Detta ansvar sträcker sig även utanför Sveriges gränser. Svenskar konsumerar produkter som till exempel mat från hela världen vilket innebär att vi beror av och påverkar ekosystemtjänster och andra människors försörjningsmöjligheter utanför landets gränser.
Utredningen föreslår även statligt stöd för innovationer. Det finns i Sverige framsynta företag som redan idag inkluderar ekosystemtjänster i analys och affärsutveckling. Utredningen föreslår också att ekonomiska styrmedel, som skatter, avgifter och subventioner, ses över utifrån ekosystemtjänsteffektivitet. Mer kompetensstöd för ekosystemtjänster bör även utvecklas till exempel vid upphandling. Utredningen föreslår att staten ser över AP-fonder och sin ägarpolicy utifrån ekosystemtjänster. Statistik som hanterar ekosystemtjänster bör vidareutvecklas och användas bland annat i miljöräkenskaper och hållbarhetsindikatorer för att komplettera monetära tillväxtmått.
Maria Schultz
utredare och
Lars Berg, Louise Hård af Segerstad, Thomas Hahn
utredningssekreterare
UNT 15/10 2013