Hälso- och sjukvården har blivit en tummelplats för investerare. Miljarder av skattebetalarnas pengar som avsatts för hälso- och sjukvård går i dag direkt till riskkapitalbolagens ägare. Det är en naturlig följd av den privatiseringsiver som präglar både den borgerliga regeringen och den borgerliga landstingsmajoriteten. Landstinget kan inte längre prioritera vissa vårdcentraler för att de har större eller annorlunda behov.
Alla satsningar måste inrymmas i ett ersättningssystem lika för privata som offentliga vårdcentraler.
Av rent ideologiska skäl har sex av länets vårdcentraler sålts ut till privata intressen och en lång rad av specialistområden har öppnats upp för hugade spekulanter. Det råder en valfrihet för privata aktörer att etablera sig och få ta del av skattebetalarnas pengar. Privata vårdcentraler har oftast inte hamnat där vårdbehoven är störst utan där befolkningen är relativt frisk. Många miljoner av vårdpengarna har gått till att förbättra tillgängligheten för de sällan-sjuka medan de med kroniska sjukdomar inte fått motsvarande resurstillskott. Vänsterpartiet är det enda partiet i landstinget som sagt nej till alla utförsäljningar och privatiseringar.
Vänsterpartiet vill stoppa vinsterna i välfärden så att pengarna i stället kan användas för mer välfärd och där behoven är störst.
Vårdköerna är långa och har så varit under lång tid. 10 700 patienter står i kö för att träffa en specialistläkare och 3 800 patienter väntar på operation eller behandling. Vänsterpartiet är det enda partiet som genomgående förslagit mer pengar för att långsiktigt bygga ut vården och klara vårdköerna. De senaste två åren har Akademiska sparat över 300 miljoner kronor men går ändå back med mer än 200 miljoner. I år ska sjukhuset spara ytterligare 100 miljoner för att klara ett resultat på minus 189 miljoner. De ständiga sparkraven på Akademiska sjukhuset har starkt bidragit till kösituationen.
Besparingarna leder till större arbetsbelastning, sämre scheman med fler arbetspass och mindre tid för återhämtning och stora delar av personalen tröttnar. En del går ner i arbetstid för att orka, andra väljer att sluta och det har varit svårt att rekrytera ny personal.
Personalbristen har gjort att upp till 70–80 vårdplatser har varit stängda vilket i sin tur leder till längre vårdköer och till minskade intäkter för sjukhuset. Och köerna består trots att verksamheterna har gjort förbättringar och försöker så gott de kan. Det måste bli ett slut på besparingarna och mer pengar behövs för en ekonomi i balans. Vänsterpartiet föreslår dessutom 75 miljoner för mer vård nästa år. Akademiska sjukhuset ska också få behålla 49 miljoner som man i dag betalar tillbaka som internränta på tidigare underskott. Till det ska läggas en personalsatsning på 50 miljoner för bättre arbetsförhållanden och bättre löner.
Vänsterpartiet vill ge primärvården ett utökat uppdrag att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande med till exempel erbjudande om ett ingående hälsosamtal vid 40, 50 och 60 år.
Det har i Västerbotten visat sig vara effektivt och mycket populärt. Vidare ska barnens hälsa uppmärksammas redan i kontakten med mödravården för att sedan fortsätta i barnhälsovården och upp genom skolgången. En metod och handlingsplan för detta ska tas fram. Barn och ungdomar ska befrias från patientavgifter, åldern för avgiftsfri tandvård successivt höjas och glasögonbidrag ska ges till och med grundskolan. Rehabiliteringsverksamheten ska rustas och ett rehabiliteringscentrum inrättas. Närvården ska utvecklas i samarbete med kommunerna och med fokus främst på de äldre och multisjuka. Kompetensen måste höjas och metoder utvecklas så att hela primärvården bättre förstår och kan möta de äldre och multisjukas totala vårdbehov.
Den psykiska ohälsan har under lång tid ökat, inte minst hos de unga, och det behövs nya angreppssätt för att kunna erbjuda hjälp och stöd.
För många i den patientgruppen, men också för andra grupper, kan gruppaktiviteter vara en väg framåt. Kultur på recept eller fysisk aktivitet på recept i grupp eller enskilt, är bra och kostnadseffektiva metoder som landstinget behöver utveckla. Kultur och fysisk aktivitet i sig förebygger ohälsa och därför är landstingets engagemang för ett rikare kulturliv liksom ett rikare friluftsliv viktiga delar av vårduppdraget som behöver ökat stöd. Vänsterpartiet tänker framåt till glädje för länets innevånare och för en friskare befolkning.
Till sist några ord om kollektivtrafiken, ett ansvar som landstinget nu har för all trafik i länet. Mycket positivt har hänt i politisk enighet, främst vad gäller tågtrafiken med SL-pendeln till Stockholm och Upptåget mot Sala.
Det gäller dock att gå vidare för att underlätta det kollektiva resandet. Det behövs fler tåg, fler tågstopp, trådbussar eller spårvagnar i Uppsala, ny järnväg mellan Uppsala och Enköping och inte minst behövs lägre och stabila biljettpriser.
Landstingets beslut att ta bort stadskortet i Uppsala var ett misstag och Vänsterpartiet föreslår att det återinförs till priset 500 kronor, som ett studentkort för 300 kronor samt att länskortet sänks till 750 kronor. Pensionärsrabatter för alla slags pensionärer och på alla slags biljetter och samma rabatter för studenter och ungdomar.
Vänsterpartiet föreslår att landstingsskatten höjs med 40 öre nästa år (100 kronor i månaden för en månadslön på 25 000 kronor).
Det ger landstinget möjlighet att satsa på mer och bättre vård för att korta köerna, att skapa bättre arbetsmiljö och ge högre löner, att utveckla rehabilitering och förebyggande arbete samt att bedriva mer kollektivtrafik till lägre taxor. Dessutom skapar det en stabilitet i ekonomin och möjlighet till avsättning för kommande pensioner och nybyggen. Vänsterpartiet levererar alltid konkreta och finansierade förslag.
Elisabet Rosengren, Tierp
Jeannette Escanilla, Uppsala
Sören Bergqvist, Uppsala
Sofia Rogozinska, Uppsala
Åskar Andersson, Uppsala
Maria Fregidou-Malama, Uppsala
Neil Ormerod, Enköping
landstingskandidater (V)