Sverige var lĂ€nge ett bra exempel pĂ„ att Ă€ven ett litet land kan bli internationellt framgĂ„ngsrikt. Genom att satsa pĂ„ utbildning, industrialisering och demokratisering lyckades vi pĂ„ nĂ„gra fĂ„ generationer förvandla 1800-talets fattiga bondenation till ett av de mest vĂ€lmĂ„ende lĂ€nderna i vĂ€rlden. Vi blev bra pĂ„ att konkurrera internationellt â vi visste hur vi skulle utnyttja vĂ„ra resurser och förmĂ„gor effektivt. MĂ„nga svenskar reste ut i vĂ€rlden och studerade produktion och produktutveckling. De Ă„tervĂ€nde hem, utvecklade produkter och tog patent pĂ„ dem.
Det Àr dÀrför lite mÀrkligt att vi i dag misshushÄllar med en tillgÄng som andra redan har betalat notan för, de utrikesfödda som kommer hit med akademisk utbildning i bagaget.
PÄ Universitets- och högskolerÄdet hjÀlper vi akademiker frÄn andra lÀnder in pÄ den svenska arbetsmarknaden genom att bedöma vad deras utbildningar motsvarar i Sverige. Vi rÀknar med att ge cirka 4 000 utrikesfödda akademiker sÄdana besked varje Är.
Trots det Ă€r det svĂ„rt för utlĂ€ndska akademiker att fĂ„ in en fot pĂ„ arbetsmarknaden. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar fanns det Ă„r 2011 ungefĂ€r 271 000 utrikes födda akademiker i Sverige â omkring 68 000 av dem var utan arbete. Och Ă€ven för dem som har jobb kunde situationen ofta vara bĂ€ttre: enligt flera rapporter arbetar mĂ„nga av dem lĂ„ngt under sin kvalifikationsnivĂ„.
Det finns flera sĂ€tt att öka jobbchanserna för utlĂ€ndska akademiker: Mest kĂ€nda Ă€r kanske Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning och Korta VĂ€gen som AF driver tillsammans med Stockholms universitet. Vi har till vĂ„rt seminarium âUtlĂ€ndska akademiker i Sverige â underutnyttjad arbetskraft?â under Almedalsveckan tagit fram en skrift som visar pĂ„ ytterligare nĂ„gra förebilder:
âą Swedbanks praktikantprogram Ăntligen Jobb som ledde till anstĂ€llning för flertalet deltagare
⹠FolktandvÄrden Sörmland som sedan lÀnge rekryterar personal med utlÀndsk utbildning
âą Ingenjörsmentor â fackförbundet Sveriges Ingenjörers jobbinriktade nĂ€tverksbyggande
⹠LKAB som rekryterat specialister med utlÀndsk utbildning genom Nationell Matchning
Och det finns fler exempel pÄ att det Àr lönsamt att satsa pÄ akademiker med utlÀndsk utbildning.
I en fĂ€rsk studie frĂ„n Handelshögskolan i Ărebro visar Magnus Lodefalk och Andreas Hatzigeorgiou pĂ„ hur framför allt smĂ„ och medelstora svenska företag enkelt kan öka sin export genom att anstĂ€lla vĂ€lutbildade utlandsfödda som nyss har kommit till Sverige. De har nĂ€tverk i sina hemlĂ€nder, kan bĂ„de sprĂ„k och affĂ€rskultur â och de vet hur man tar sig förbi informella handelshinder. Forskarna rĂ€knar med att företagen kan öka exporten med 0,9 procent för varje ytterligare utlandsfödd som de anstĂ€ller.
Om vi lÀr oss av vÄr historia och börja utnyttja vÄra tillgÄngar mer effektivt sÄ kan Sverige Äter bli ett framgÄngsland med hög sysselsÀttning. Men om vi fortsÀtter att försumma den kompetens som utlÀndska akademiker har Àr risken stor att vi skickar fel signaler till ungdomar och alla andra som funderar pÄ att lÀsa vidare.
Tillsammans kan vi se till att Sverige Àn en gÄng kan bli ett föredöme internationellt. Ett land dÀr utbildning lönar sig. För alla som bor hÀr.
Ulf Melin
generaldirektör vid Universitets- och högskolerÄdet
UNT 3/7 2013