Ta barnen på allvar

Något behöver göras för att tillvarata barns åsikter, skriver Maud Andersson, Ulla Bäckmark och Gunn Sundberg.

Ulla Bäckmark är en av artikelns författare.

Ulla Bäckmark är en av artikelns författare.

Foto: Robert Johansson

Uppsala2014-04-25 11:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Barn över hela Sverige har svarat på frågor om sina rättigheter i Rädda Barnens undersökning Ung röst. Här vittnar barn bland annat om stress, oro, mobbning, kränkningar depression, otrygghet och avgifter i skolan. Några exempel från Uppsala kommun:

  • 89 procent tycker det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn
  • 90 procent har det senaste året känt sig stressade över skolarbetet
  • 52 procent har känt sig ledsna och nedstämda under det senaste året
  • 20 procent känner sig sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken på kvällstid
  • 32 procent vet inte vart de ska vända sig om de har problem i familjen
  • 14 procent har under det senaste året känt sig mobbade eller kränkta
  • 46 procent av killarna har sett någon bli slagen under det senaste året

19 procent av tjejerna har haft ätstörningar det senaste året

Ung röst bekräftar att väldigt många barn vill bli lyssnade till. Både i frågor som rör dem själva och sådant som rör samhället i stort. Men, barn beskriver också en känsla av maktlöshet. De menar att vuxna inte alltid lyssnar och om de faktiskt gör det händer det oftast ingenting ändå.

Att bli lyssnad till och tagen på allvar kan ha avgörande betydelse för ett barns välbefinnande.

Ett barn uttrycker sig så här: ”Jag var mobbad årskurs 0-9 och fick aldrig den hjälp jag behövde fast lärarna sa att dom skulle fixa det. En stor del av min barndom blev förstörd på grund av dem.”

Barn utgör mer än 20 procent av Sveriges befolkning och de saknar formell möjlighet att göra sin röst hörd. Det betyder att en viktig del av befolkningens perspektiv lätt förbises och att något behöver göras för att tillvarata barns åsikter. De som fattar beslut om saker som rör barns vardag – i skolan, i hemmet, på fritiden och i samhället – ska ha kunskap om och förstå hur barn har det.

När barn får mer inflytande över beslut, bidrar det till att besluten blir mer välgrundade och får större legitimitet.

Rädda Barnen genomför Ung röst för att barn enligt barnkonventionen har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Vi vill att barn själva ska få tycka till om hur de upplever att deras rättigheter efterlevs. Ambitionen är att kunskapen ska spridas och att de som påverkar barns uppväxtvillkor ska ta den till sig – och agera.

Så här föreslår ett barn i en kommentar i undersökningen: ”Är det ett stort beslut som ska fattas i kommunen så skicka ut frågan i skolorna och kolla vad ungdomarna tycker. Då kan de som bestämmer ta ställning till våra åsikter.”

I Sverige har (regering och riksdag), kommuner och landsting ansvaret för många av de frågor som rör barn och unga.

Eftersom Sverige har ratificerat (antagit) barnkonventionen betyder det att dessa instanser har en skyldighet att förverkliga denna. För även om många barn i Sverige har det bra, visar Ung röst att det finns väldigt mycket kvar att göra. Det är dags att ta det barnen säger på allvar.

Maud Andersson, Ordförande i Rädda Barnens lokalförening i Södra Uppsala
Ulla Bäckmark, Ordförande i Rädda Barnens lokalförening i ­Uppsala
Gunn Sundberg, Ordförande i Rädda Barnens lokalförening i ­Björklinge/Bälinge

fakta Ung röst

Barnperspektiv

Ung röst är Rädda Barnens landsomfattande undersökning med barn i årskurserna 6 och 8 samt första året på gymnasiet. Frågorna omfattar såväl kommunala som nationella ansvarsområden och sträcker sig över teman som inflytande, utbildning, trygghet, framtid och psykisk ohälsa.

Undersökningen genomsyras i alla delar av artiklarna i barnkonventionen och utgår främst från den kritik Sverige fått från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) men även från andra områden där Rädda Barnen vill undersöka hur barn upplever sin situation.

Läs mer om