Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har nyligen riktat skarp kritik mot regeringens rådande fokusering på Nobelpris och ett fåtal elituniversitet.
I en rapport visar KK-stiftelsen att forskning som görs av lärosäten och näringsliv i samarbete skapar arbetstillfällen, tillväxt och en bättre akademisk verksamhet.
Rapporten är ett kvitto på vår praktiska erfarenhet; företag och forskning utvecklas mycket effektivt när de agerar i samspel med varandra. Det är därför hög tid att den svenska regeringen gör upp med föreställningen att den bästa forskningen alltid är inomvetenskaplig.
Ett talande exempel är förslaget från den utredning regeringen beställt där forskningsprojekt som samfinansieras med näringslivet med automatik tillmäts ett lägre värde, och premieras med mindre resurser, än inomvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet.
Denna modell för forskningsfinansiering, samt de interna befordringsgångarna, bottnar i en omodern kunskapssyn som utmärker Sverige i en internationell jämförelse. Priset får vi betala i form av minskad konkurrenskraft och studenter som går miste om relevant kunskap – trots att det ofta finns spjutspetsforskning som är direkt framtagen för företagens eller samhällets behov.
Det handlar därför inte om ett val mellan samverkan eller excellens. Samverkan leder ofta till excellent forskning.
Utvecklingsarbetet på våra företag sker i nära samarbete med forskare från olika lärosäten i landet, och exemplen på detta är många. Tillsammans med KK-stiftelsen har näringslivet i samarbete med lärosätena bland annat skapat forskningsmiljöer som nått världsklass i oberoende utvärderingar av forskningskvalitet.
Den geografiska spridningen är viktig – trots alltmer utvecklade kommunikationsmöjligheter och globaliserade produktionskedjor är den fysiska närheten mellan forskning och näringsliv central. Den fysiska närheten ger dessutom tillgång till internationella nätverk av forskare. För många mindre företag är detta ofta den enda chansen till ett internationellt kunskapsutbyte.
Allt fler företag skapar utvecklingsgrupper som arbetar gränsöverskridande inom sina egna organisationer och i nära samarbete med den akademiska forskningen.
Konkurrens mellan lärosäten är tveklöst bra, men akademin får inte isoleras från sitt omgivande samhälle. Som företrädare för en bred grupp företag är vi överens om att lärosätenas kapacitet att utveckla kunskaper som möter samhällets och företagens behov är en nyckel till ekonomisk tillväxt.
Många lärosäten i landet förmår leverera forskningsresultat av hög kvalitet, vilket i betydligt högre grad än i dag bör återspeglas i resurstilldelningen. Denna förmåga måste därför värderas högre så att även regionerna utanför storstäderna kan realisera sin potential.
Lärosäten som kan knyta en forskningsprofil till näraliggande företag kan bidra till en stark tillväxt som gagnar hela landet. Men om de lärosäten som ligger i anslutning till våra utvecklingscentra fortsätter att dräneras på forskningsresurser kommer det att drabba oss och många av våra underleverantörer dubbelt. Dels får vi svårare att rekrytera kompetenta medarbetare, dels förlorar vi en viktig partner som kan samfinansiera forskning och utveckling. Samtidigt drabbas även lärosätena, eftersom de tappar både forskningsanslag och förmågan att samarbeta med oss inom näringslivet för att möta verkliga behov. Det är en mycket oroande utveckling.
Vi menar att de lärosäten som utmärker sig i forskningssamarbeten med näringsliv och samhälle måste få mer forskningsresurser än tidigare. Det är därför avgörande att få till stånd en förskjutning av kvalitetskriterierna där den behovsmotiverade forskningen tillmäts ett större värde. Bara då kommer meritering inom denna typ av forskning att premieras vid tjänstetillsättningar och ges större plats inom ramen för utbildningarna.
Regeringen gav i sin förra forsknings- och innovationsproposition ett välkommet tillskott till forskningen som helhet. Men tyvärr riktades i princip hela ökningen mot ett fåtal lärosäten med fokus på inomvetenskapliga insatser.
Riksrevisionen konstaterar i en uppföljning att några lärosäten i samband med detta inte ens har hunnit använda de medel de har fått de senaste åren. Samtidigt finns det flera lärosäten som redan bedriver högkvalitativ forskning med stark förankring i samhället och med potential att göra mer, men som inte får ett utökat stöd.
En ny proposition för innovation och forskning är planerad till hösten 2012. I den måste det finnas en tydlig prioritering av den behovsmotiverade forskningen. Vi vill se fler satsningar på strategiska innovationsområden i samarbete med lärosätena, en översyn av befordringsgångarna som premierar samverkan samt att samverkanskriterier ges en lika stor vikt som inomvetenskapliga kriterier vid statens omfördelning av rörliga forskningsresurser.
Regeringen och de ansvariga statsråden Annie Lööf (C) och Jan Björklund (FP) måste inkludera tillväxt och konkurrenskraft den här gången och satsa på en forskning som är inriktad på hela samhällets behov!
Joakim Alkman,
vd Nethouse Group
Anders Björn,
vd Metso Paper Karlstad
Leif Brodén,
koncernchef och vd Södra
Lars-Börje ”Bulan” Eriksson,
vd ÅRE Destination
Ulf Larsson,
vd SCA Forest Products
UNT 9/1 2012