Sverige väljs bort

Vi har en öppen dörr, men har inte rullat ut välkomstmattan, skriver Kristina Lindahl von Sydow, Sylvia Schwaag Serger, Tove Lifvendahl och Mattias Goldmann.

Kristina Lindahl von Sydow är en av artikelns författare.

Kristina Lindahl von Sydow är en av artikelns författare.

Foto:

Uppsala2014-04-07 15:26
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen presenterade tankesmedjan Fores rapporten Jakten på det nya kapitalet – Sverige i den globala konkurrensen om kompetens som beskriver hur Sverige kan vässa sig i den globala kampen om talangerna.

Humankapitalet är nu den överlägset största konkurrensfaktorn, där länders och företags förmåga att attrahera och utveckla talanger alltmer avgör deras framgång. De länder och företag som lyckas kommer att ha en klar fördel i den globala utvecklingen. Vi visar att Sverige måste bli mycket bättre på att värdera, attrahera och vårda kompetens, om vi ska hävda oss i den globala konkurrensen. Få globalt rörliga människor väljer Sverige som karriärdestination, utrikesfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden och hemvändande svenskar upplever att deras utlandserfarenhet varken uppskattas eller efterfrågas av svenska arbetsgivare. Samtidigt jobbar andra länder aktivt och framgångsrikt med att attrahera arbetskraft.

Sedan arbetskraftsinvandringsreformen 2008 har Sverige ett av de mest öppna regelverken i världen. Trots detta är vi inte attraktiva på den globala arbetsmarknaden. Olika undersökningar visar återkommande att arbetsgivare har svårt att hitta personer med rätt kompetens, oavsett om de söker i Sverige eller utomlands. Om Sverige ska fortsätta vara en konkurrenskraftig ekonomi krävs att vårt regelverk vårdas, vässas och utvecklas.

Globaliseringen underlättar människors rörlighet, liksom möjligheterna att hålla kontakten med dem som flyttar. På så sätt sprids information om var de bästa möjligheterna till arbete och utveckling finns. Det innebär ökad konkurrens om arbetskraften, och människor väljer de mest gynnsamma förhållandena. Mest rörliga är de internationella talangerna.

Sverige har ett komplext förhållande till internationell kompetens. Å ena sidan finns en öppenhet och nyfikenhet på trender, teknik och på att resa och upptäcka världen. Å andra sidan är vår arbetsmarknad sluten och det finns ett ointresse och en oförståelse för kunskap och erfarenheter som har förvärvats någon annanstans. Vår rapport visar att det inte räcker med ett öppet regelverk. Vi har en öppen dörr, men har inte rullat ut välkomstmattan.

Det krävs mer för att attrahera internationella talanger. För att inte bli ifrånsprungna krävs ett ändrat förhållningssätt.

Sverige bör bland annat:

  • Ta fram en strategi för att systematiskt arbeta med den svenska diasporan samt utrikesfödda som valt att lämna Sverige. Lär av utvecklingsländernas arbete med diasporagrupper.
  • Föra upp frågor om rekrytering och bedömning av kompetens till strategisk nivå i företagen. Detta är inte en HR-fråga utan en central ledningsfråga.
  • Se och lära av Tyskland där politik, näringsliv och fack nått samsyn kring arbetskraftsinvandring för att attrahera talangerna.
  • Se över universitetens rekryteringspolicies för att främja ett bredare rekryteringsunderlag.
  • Ta fram bättre och snabbare valideringsprocesser av utländska utbildningar utifrån lokala och regionala behov.

Den globala konkurrensen om kompetensen hårdnar – enbart i Europa kommer, till 2040, omkring tio miljoner arbetstagare att lämna arbetsmarknaden. Då är det oroväckande att företrädare för flera riksdagspartier talar om att begränsa möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

Utan tillgång till personer med rätt och världsledande kompetens kommer inte våra företag och universitet att stå sig i den globala konkurrensen. Det kommer att innebära att investeringar och nya arbetstillfällen försenas eller kanske inte ens blir av.

Näringslivet måste bli tydligare och tala klarspråk kring behovet av kompetensförsörjning – inte minst kring konsekvenserna för Sveriges ekonomi i avsaknad av detta.

Den regeringen som styr Sverige 2014-2018 måste ha förslagen redo om hur man avser stärka Sveriges förutsättningar att attrahera det nya kapitalet.

Kristina Lindahl von Sydow, chef för EU-frågor och branschregleringar på ­Livsmedelsföretagen

Sylvia Schwaag Serger, professor på Ekonomihögskolan i Lund och direktör för internationell strategi på VINNOVA

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet

Mattias Goldmann, vd Fores

Läs mer om