Sten Bergheden (M), riksdagsledamot och lantbrukare, avfärdar (UNT Debatt 12/7) förslaget om köttskatt . Bergheden skriver att en köttskatt skulle öka köttimporten och att vi för klimatets skull bör producera mer kött i Sverige i stället. Resonemanget bygger på inkorrekta fakta.
Kött från Sverige vållar lika stora utsläpp som kött från övriga EU-länder. Utsläppen från brasilianskt nötkött är visserligen 30-40 procent högre, men den försäljningsvolymen är endast 4 procent i Sverige.
En köttskatt på exempelvis 10 kronor per kilo nötkött skulle hur som helst slå procentuellt hårdare mot det billiga importköttet än det dyrare svenska köttet. Effekten skulle därför bli minskad total köttkonsumtion i Sverige med en högre andel av svenskt kött.
Bergheden skriver att satsningar på svinnbekämpning i hemmet och affärerna får större verkan än att göra kött dyrare. Fakta är emellertid att huvuddelen av matsvinnet sker från gröda till färdig kotlett. Ungefär 90 procent av energin försvinner i produktionsledet, något vi inte kan påverka med rutinerna i våra hem.
En köttskatt minskar både den direkta konsumtionen samtidigt som den genererar en dubbel effekt vad gäller matsvinnet. Dels minskar matsvinnet i produktionen då den totala köttkonsumtionen minskar och dels minskar matsvinnet från tallrikarna och affärerna eftersom folk inte vill slänga det som är dyrt.
Bergheden utmålar långväga transporter av utländskt kött som ett klimatproblem. Men enligt FAO-rapporten Livestock’s Long Shadow kommer mindre än en tiotusendel av den globala djurhållningens klimatpåverkan från transporter.
Nästan en tredjedel av hushållets totala klimatpåverkan kommer från maten och huvuddelen av matens påverkan kommer från köttkonsumtionen, enligt Naturskyddsföreningens rapport Kött och klimat – Matens värstingar. Det är därför det är rimligt att utvidga koldioxidskatten till att även inkludera köttet.
Toivo Jokkala
Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation/7 2013
UNT 15