Strategi mot långtidsarbetslöshet

Dagens strategier mot långtidsarbetslöshet är ofullständiga och måste kompletteras, skriver Mikael Persson och Solveig Zander.

Uppsala2013-10-08 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Jag är nybliven samhällsvetare med masterexamen som varit arbetslös och inskriven hos Arbetsförmedlingen sedan i juni. Kan jag få hjälp på något sätt, och i så fall hur?”

Mailet kom från en av ca 74 000 arbetslösa akademiker (augusti 2013) och där många i onödan riskerar långtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingens nuvarande strategi är att bearbeta och förebygga långtidsarbetslöshet vid – huvudsakligen – två tidpunkter.

Den första tidpunkten är då en person skrivs in på arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bedömer då om personen har behov av ”tidiga insatser” bl a genom ett formulär som den nyinskrivne fyller i. Om prognosen inte är god kan den inskrivne få åtgärder genom Arbetsförmedlingen eller genom en kompletterande aktör.

Om däremot personen bedöms ha god prognos får den nyinskrivne inget stöd. Det som inträffar för den som bedömts ha god prognos för jobb men ändå inte fått det efter 2-3 månader är väntan. Nästa tidpunkt för insatser är då personen nått gränsen för långtidsarbetslöshet, normalt efter ca 1 år. Då kan personen komma ifråga för bland annat arbetsmarknadsutbildningar.

Det innebär konkret att en person som bedöms ha god prognos dag ett men ännu inte fått ett jobb efter 2-3 månader, måste vänta ytterligare ca 9 månader för att bli kategoriserad som långtidsarbetslös. Då väntar hjälp genom Arbetsförmedlingen eller genom en kompletterande aktör.

Det innebär att just nu befinner sig många arbetssökande (såsom samhällsvetaren i citatet) i ett vakuum utan åtgärder eller hjälp, d v s mellan den första månaden och 12 månader. För individen innebär det onödiga svårigheter att få fart på karriären men också ett potentiellt mänskligt problem. Det är nedbrytande att gå utan jobb månad efter månad.

Den nuvarande modellen bör därför kompletteras med kostnadseffektiva åtgärder från Arbetsförmedlingens sida för personer som är de facto arbetslösa efter 2-3 månader och befinner konkret i riskzonen för långtidsarbetslöshet. En kostnadseffektiv åtgärd skulle vara gruppaktiviteter om några veckor och för de som efter en sådan behöver stöd, jobbcoachning.

Med en sådan modell bygger arbetsförmedlingen en trappa av åtgärder som bearbetar arbetslösheten systematiskt och minimerar antalet långtidsarbetslösa.

 Mikael Persson

VD Academicum

Solveig Zander

riksdagsledamot (C)

UNT 8/10 2013