När alliansregeringen fick väljarnas förtroende 2006 hade resultaten i svensk skola sjunkit under mycket lång tid. Måluppfyllelserna var låga och lärarledd undervisning nedprioriterad. Det fanns därtill betydande brister i att tidigt hjälpa elever som var i behov av extra stöd. Därför sjösatte alliansen ett omfattande förbättringsarbete som nu till stora delar är på plats.
Det handlar om en ny skollag som garanterar rätt till stöd, nya kurs- och läroplaner med fokus på kunskap, ny gymnasieskola och nytt betygssystem, och inte minst ny lärarutbildning och rejäla satsningar på lärares kompetens- och karriärsutveckling. Inte sedan folkskolans införande 1842 har så stora skolreformer genomförts.
Totalt satsar alliansregeringen i år fyra miljarder kronor mer på för-, grund- och gymnasieskola jämfört med vad Socialdemokraterna gjorde under sitt sista år vid makten. Det är mer än vad genomsnittslandet i OECD gör. Grunden för en undervisning som sätter kunskap i centrum och som litar på lärarna är nu lagd.
Mot bakgrund av det förbättringsarbetet är det också mycket positivt att alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna nu kommit överrens om långsiktiga förutsättningar för Sveriges friskolor. Här slås fast att vi värnar valfrihet och det fria skolvalet, samt att vi ska ha tydliga regelverk och lika villkor. I Uppsala kommun gick mer än var femte gymnasieelev på en fristående gymnasieskola under 2012. Det ska fortsatt vara elevers och föräldrars rätt att få välja gymnasieskola. Vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för att alla skolor håller hög kvalitet.
En bra skola är lika viktigt för samhället i stort som för den enskilde eleven. I Uppsala kommun är andelen som uppnått målen i årskurs nio högre än riksgenomsnittet. Också det genomsnittliga meritvärdet i kommunen är högre än rikssnittet och har dessutom ökat under de senaste åren. Det är positivt, men varken Uppsala kommun eller länet står utan utmaningar.
Det viktigaste i arbetet med att möta de utmaningarna är skickliga lärare. En av de första reformerna som alliansen genomförde var därför stora satsningar på kompetensutveckling för lärare. Lärarlyftet I har omfattat 3,6 miljarder kronor och inneburit fortbildning för 30 000 lärare på universitet och högskola. Satsningen har förlängts i lärarlyftet II som pågår sedan 2012. Det har även genomförts satsningar för att vidareutbilda obehöriga lärare.
2011 infördes den nya lärarutbildningen som nu leder till fyra yrkesexamina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Ersättningen till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) har höjts. Speciallärarutbildningen har återinförts i syfte att ge fördjupade kunskaper om språkutveckling och om metoder för att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. I syfte att öka antalet lärare och förskollärare med utbildning på forskarnivå genomförs fram till 2014 en investering om över 250 miljoner kronor på forskarskolor för lärare.
Tillsammans med detta har lärarlegitimation införts och vid Skolverket har lärarnas ansvarsnämnd inrättats. Nämnden har i allvarliga fall mandat att dra in legitimationen.
Nu i vår beslutade alliansregeringen även om nya karriärsteg för lärare i form av förstelärare och lektor. Cirka 10 000 lärare, varav många runt om i Uppsala län, bedöms kunna göra karriär på detta sätt. De nya tjänsterna innebär löneökningar på mellan 5000-10 000 kronor i månaden. Det är en viktig reform för att stärka lärares utvecklingsmöjligheter och höja yrkets attraktivitet.
En annan huvuddel i en skola som sätter kunskap i centrum är måluppföljning. Därför ges betyg nu från årskurs sex och nationella prov i fler ämnen och tidigare årskurser. Måluppföljning är viktigt för alla elever men det betyder allra mest för dem som är i behov av extra stöd. Ju tidigare hjälpen kan ges desto större är chansen att nå målen senare i grundskolan. Den läsa-skriva-räkna-satsning som Alliansen tagit initiativ till fokuserar också på elever som har det svårt i årskurserna 1-3.
Mot alliansens kunskapslinje står en splittrad opposition som i olika grad är mot betyg, nationella prov och måluppföljning. Alliansen vill vårda de reformer som genomförts samtidigt som vi är lyhörda för att möta framtidens utmaningar. Från moderaternas sida vill vi arbeta för ökad likvärdighet och fortsätta satsa på tydlig återkoppling. Vi vill därför införa obligatorisk förskoleklass och behovsbedömning, betyg från årskurs tre och ytterligare satsa på särskilt stöd och läxhjälp. För att möta behoven av mer lärarledd tid föreslår vi fler speciallärare och en investering i lärarhandledare för skolor med stora utmaningar. Så vill vi fortsätta ta ansvar för en skola där kunskap står i centrum.
Per Bill
riksdagsledamot (M), Uppsala län
UNT 10/6 2013