Politiker går till beslut utan att helt förstå eller ta del av de vetenskapliga argumenten. Ett exempel är den licensierade vargjakten, ett annat den infekterade skoldebatten.
Människor har svårt att bedöma forskningsrön som rör den egna hälsan. Många avstår från att vaccinera sig mot svininfluensa eftersom kunskapen som rekommendationerna bygger på inte har nått fram.
Nydanande forskningsrön kommer inte till användning för att samhället inte förstår potentialen eller ensidigt fokuserar på riskerna. Forskning som rör GMO, genmodifierade organismer, är ett exempel där forskarna själva sällan hörs i debatten.
Vi vill att universitetsledningarna nu tar sitt ansvar och på allvar integrerar samverkan med det omgivande samhället i forskarnas arbete.
Den 23 mars väntas regeringens proposition om ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor. Detaljstyrningen av lärosätens ledning, organisation och anställningar minskar. Det innebär att möjligheterna att stimulera samverkan stärks.
Sedan 1997 står det i Högskolelagen att universitet och högskolor ska "samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet" men vad detta i praktiken innebär anges inte. I regeringens senaste forsknings- och innovationsproposition fick paragrafen tillägget att "verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".
Men samverkan i betydelsen enkelriktad information och kommersialisering räcker inte. Lyssnande behövs också. Universitetsforskarna behöver föra dialog med många delar av samhället: offentlig sektor, politiker, finansiärer, avnämare, allmänheten och inte minst andra forskare.
För att ta reda på hur ledande svenska forskare ser på samverkan arrangerade vi i höstas ett seminarium kallat ODE (OmvärldsDialog och Engagemang) till vetenskapen där ett hundratal framstående forskningsledare medverkade. Slutsatserna från seminariet var tydliga.
Universitetsledningarna måste prioritera samverkan mycket mer än hittills och göra den till en integrerad del av verksamheten.
Kontakter med omvärlden är viktig för forskningens egen skull. Forskningsfinansiärer och investerare är mer benägna att ge bidrag till forskningsprojekt som de begriper sig på.
Gränsöverskridande forskning ökar när forskare från olika discipliner bättre kan förklara för varandra vad de håller på med. Studenter är mer benägna att söka sig till lärosäten vars forskare märks i samhällsdebatten. Och allmänheten är sannolikt mer villig att satsa på forskning om de vet vad de får för sina skattepengar.
Regeringen har aviserat planer på att utreda hur kvaliteten på lärosätenas samverkan med omvärlden skulle kunna bli en del i resursfördelningssystemet. Det bör betyda att högskolor som samverkar effektivt får mer medel i framtiden.
Det måste löna sig bättre att samverka. Tydliga incitament i form av meritvärde och öronmärkta pengar saknas nästan helt i dag. Forskarna säger att de gärna vill ha dialog med det omgivande samhället men önskar mer handledning och utbildning i hur man praktiskt går till väga.
Högskoleverkets kartläggningar av hur högskolan samverkar visar att utvecklingen går åt rätt håll men fortfarande sker alldeles för litet och ad hoc. Den senaste kartläggningen drar slutsatsen att "ett lärosäte bör ha en gemensam strategi för sitt totala samverkansarbete" och att "samverkansmeriter bör få genomslag i anställningsärenden, vid befordran och i lönesättning".
Ambitionen varierar mellan lärosätena när det gäller deras fokus på samverkan men det finns några goda exempel. Tre sådana är Karlstads universitet som sedan tio år har en obligatorisk doktorandkurs i kommunikation, Uppsala universitet som i höstas antog ett program för samverkan och Sveriges lantbruksuniversitet som utvärderat inte bara kvaliteten på sin forskning utan också nyttan ur ett användarperspektiv.
Vi vill se att Sveriges universitet och högskolor utvecklar tydliga strategier för dialog med många delar av det omgivande samhället.
Sådan samverkan krävs för att Sverige ska kunna fortsätta att konkurrera framgångsrikt med kunskapsintensiva produkter och tjänster. Intresse och engagemang för kunskap bland medborgarna behövs om utbildning och forskning ska kunna hålla fortsatt hög kvalitet.
Rektorer! Låt retoriken om samverkan i de akademiska högtidstalen omsättas i praktisk handling! Vi står beredda att bistå med vår kunskap och erfarenhet på området.
Gunnar Öquist
ständig sekreterare Kungl Vetenskapsakademien
Björn O Nilsson
vd Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien
Camilla Modéer
generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Åke Barklund
vd Kungl Skogs- och lantbruksakademien
UNT 11/3 2010
ständig sekreterare Kungl Vetenskapsakademien
Björn O Nilsson
vd Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien
Camilla Modéer
generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Åke Barklund
vd Kungl Skogs- och lantbruksakademien
UNT 11/3 2010