För bara någon månad sedan kom det nya tydliga och alarmerande budskap i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel. De pekar på allvaret i klimathotet och att vi måste agera nu. Men rapporten visar också att vi har möjlighet att minska klimatutsläppen och hejda uppvärmningen, om vi jobbar tillsammans – mellan politiken och näringslivet, och mellan internationella, nationella och lokala aktörer.
1970 var Sverige ett av de mest fossilberoende länderna i hela OECD, och 80 procent av all den energi vi använde var fossil. 40 år senare har vi, tack vare ett målmedvetet arbete och tydliga styrmedel, lyckats pressa tillbaka vårt fossilberoende till 32 procent och nästan hälften av all vår energi är förnybar. Bara sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har elen från bioenergin ökat med hela 50 procent och i dag är 56 procent av all el i Sverige förnybar.
Att vi har lyckats med detta beror på en smart mix av generella, kostnadseffektiva styrmedel och tydliga mål och ambitioner. Och som en av de tydligaste gröna trådarna genom det går våra klimatsmarta ekonomiska styrmedel, med koldioxidskatten som vi var först i världen med att införa och som gör det dyrare att belasta klimatet, och med skattebefrielsen av förnybara bränslen som vi vill ha mycket mer av. Samtidigt har vi våra teknikneutrala gröna elcertifikat som ger Sverige väldigt mycket ny förnybar el för varje satsad krona.
En av de saker som bidragit mycket till Sveriges hållbara resa är bränslebytet hos fjärrvärmeföretagen, där kommuner och företag ersatt miljöskadliga fossila bränslen med förnybara. Dit hör kraftvärmeverket i Uppsala, som förser nästan 90 procent av alla hushåll i centrala Uppsala med värme, och som är ett tydligt exempel på hur fjärrvärmebranschen gått från olja och fossila bränslen till att utvinna energi ur avfall.
Och liksom flera andra kraftvärmeverk runt om i landet tas nu ytterligare steg. Till 2018 planerar man att ersätta det befintliga kraftvärmeverket i Uppsala med ett nytt biobränsleeldat, en investering som kommer att minska koldioxidutsläppen från Uppsala kommun med en tredjedel. Det är en så stor sänkning att Uppsala kommer att behöver höja sitt redan ambitiösa mål om att minska klimatutsläppen med 45 procent till år 2020.
Fjärrvärmebranschen har starkt bidragit genom att ställa om till förnybar värme- och kraftvärmeproduktion. Och samtidigt finns det mer att göra, också när det gäller fjärrvärmen. Vi behöver se till så att konkurrensen på fjärrvärmemarknaden funkar bättre, vi behöver se till så att fjärrvärmekundernas ställning blir starkare och vi behöver se till att vi kan öka den svenska miljöteknikexporten. Om allt detta kommer jag att tala i dag på Svensk Fjärrvärmes årsmöte i Uppsala.
För att stärka förtroendet för fjärrvärmen, och konsumentens ställning, gav jag och regeringen förra året Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en modell för prisförändringsprövning och en likabehandlingsprincip. Syftet med de förändringarna är att fjärrvärmebranschen också framöver ska vara konkurrenskraftig jämfört med andra alternativ och uppvärmningsformer. Mitt mål är att kunna överlämna en proposition om dessa frågor till riksdagen i mars nästa år.
Sveriges viktiga uppgift är att fortsätta bygga vidare på den hållbara resa vi har gjort de senaste årtiondena. I det ingår fjärrvärmen. Det finns goda förutsättningar för att fjärrvärmebranschen också framöver kan vara en ledande aktör i energiomställningen - för klimatet, för nya jobb för ett hållbart samhälle.