Sverige är i akut behov av ett nytt finansieringssystem för den högre utbildningen. Den senaste tidens debatt har fokuserat på att höja antagningskraven, inte minst för lärarutbildningen. Det är viktigt, men bara en del av lösningen. Finansieringssystemets utformning riskerar nämligen att fortsätta urholka kvaliteten i utbildningen alldeles oavsett om tillträdesreglerna till högskolan stramas upp.
Lärarnas kvalitet och engagemang är den i särklass viktigast faktorn för att nå goda resultat i skolan. Därför är det synnerligen angeläget att höja lärarnas kompetens. En grundförutsättning för det är att höja kvaliteten på lärarutbildningen.
Den senaste tidens debatt har i mångt och mycket fokuserat på dåliga förkunskaper bland lärarstudenterna. Det som ett resultat av allt för låga inträdeskrav till lärarutbildningen. Det ett allvarligt problem som, om de inte hanteras, kommer få långtgående konsekvenser för framtidens elever i form av ännu sämre skolresultat. Att strama upp antagningsreglerna för lärarutbildningen är således en viktig åtgärd men lösningen i sig självt är långt ifrån tillräcklig.
Häromdagen (UNT Debatt 14/6) lyfte två lärarstuderande vid Uppsala universitet, Tina Kenttä och Therese Larsson, ett mycket viktigt perspektiv – nämligen att studenter under utbildningen godkänns även om kunskaperna inte är tillräckliga. En anledning till att studenter godtyckligt godkänns menar de, kan vara det ersättningsbelopp som institutionerna erhåller per student som klarar sina studier. Det är en viktig poäng.
I januari i år presenterade Svenskt Näringsliv ett konkret förslag till utgångspunkter för ett nytt finansieringssystem, i rapporten Ett nytt finansieringssystem för högskolan – för höjd kvalitet och fler jobb.
I rapporten pekar vi på att inträdeskraven har sänkts i varierande omfattning de senaste decennierna, i syfte att fylla studieplatser på utbildningarna. Det har resulterat i sämre förkunskaper hos studenterna, med konsekvensen att utbildningar på flera håll har blivit tvungna att sänka kraven på kurserna för att studenterna ska klara av dem.
Ungefär hälften av anslagen till lärosätena för de större utbildningsområdena är avhängiga av att studenterna tar sina poäng.
Genom att en betydande del av ersättningen till utbildningarna utgår först efter att studenten klarat av kursen, uppmuntrar dagen finansieringssystem till att godkänna studenter som egentligen inte når upp till godkända resultat. Kvaliteten i studieresultat och undervisning riskerar därmed att kontinuerligt försämras.
För att höja kraven på lärarutbildningen, vilket på sikt skulle leda till ökad status bland lärare, krävs ett nytt finansieringssystem för den högre utbildningen.
Ett system med balans av inslag som möjliggör att många ska kunna utbilda sig, samtidigt som kvaliteten i utbildningen är hög och att kraven för godkänt inte tummas på. Ett sådant system ska också innefatta utbildningarnas förmåga att förbereda studenterna för arbetsmarknaden.
Svenskt Näringsliv anser att ett nytt resurstilldelningssystem bör bestå av fyra anslagsgrunder: studentpeng, examenspeng, etableringspeng och kvalitetspeng.
Den exakta fördelningen mellan dessa fyra komponenter – vilken tyngd de ska ha i förhållande till varandra i fråga om den totala ersättningen till lärosätena – behöver självklart analyseras och utredas ytterligare.
Skärpta antagningsregler till lärarutbildningen är en viktig insats för att höja kvaliteten, men finansieringssystemets utformning riskerar att fortsätta urholka kvaliteten i utbildningen alldeles oavsett om tillträdesreglerna till högskolan stramas upp. Det är därför hög tid för en genomgripande reform av systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen. Utan en sådan reform riskerar andra åtgärder inte få någon betydande effekt.
Mikaela Almerud
högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv
UNT 17/6 2913