Att införa en köttskatt i Sverige skulle kraftigt försämra villkoren för svenskt lantbruk som redan i dagsläget dras med minskande lönsamhet. Svensk köttproduktion är dessutom en av världens mest klimatvänliga, djur som betar och håller det svenska landskapet öppet har liten klimatpåverkan.
En svensk köttskatt skulle snarare öka importen och långväga transporter av utländskt kött, på bekostnad av svenskt, mer klimatvänligt, kött. Var ligger logiken i det? Om man vill stödja en mer klimatvänlig livsmedelsproduktion bör man fokusera på att servera mer svenskt livsmedel, inklusive kött.
En ensidig svensk köttskatt skulle dessutom ha en obetydlig påverkan på världens klimat. Det är nog snarare så att debattörerna använder klimatet som svepskäl för att påtvinga övriga deras vegetariska livsstil. Men det är knappast mer miljövänligt att äta ris från Indonesien, majs från Argentina eller kiwi från Nya Zealand än vad det är att äta svenskt kött.
Det verkliga problemet är att upp till 30 procent av all mat som produceras kastas – varje europé slänger nästan 180 kilo mat varje år. Det är ofantliga mängder livsmedel som går till spillo, varje ton av bortkastad mat skapar i snitt 4,2 ton koldioxid. I stället för att hänga upp sig på om människor äter kött eller inte bör vi lägga våra ansträngningar på att minska matsvinnet – i hemmen, i offentliga kök, på restauranger och i mataffärer. Det är här som vi kan göra helt klart mest miljönytta.
En svensk köttskatt skulle slå ut en köttproduktion som tillhör världens mest klimatvänliga och den skulle knappast ha någon inverkan på jordens klimat. I stället för fler pålagor är det tvärtemot mindre skatter och regler som svenskt lantbruk skulle må bra av. För klimatet bör vi producera mer kött i Sverige och vi måste alla bli bättre på att minska matsvinnet.
Sten Bergheden
riksdagsledamot (M) Skaraborg, lantbrukare
UNT 12/7 2013