I den första nyhetsartikeln står det att det är oklart hur mycket kommunens skattebetalare årligen måste skjuta till. För att delfinansiera anläggningen sägs en försäljning av kommunala tillgångar vara aktuell, bl a Gottsunda centrum och affärscentrumet Kvarnen. "Ju mer kommunen kan sälja av, desto mindre pengar behöver kommunen låna till investeringen vilket i sin tur leder till lägre årliga kostnader för skattebetalarna."
I den andra nyhetsartikeln anges Leif Sanner säga: "För att projektet skall vara genomförbart måste vi sälja kommunala tillgångar för 200 miljoner kronor". Nyhetsreportern fortsätter: "Den totala driftskostnaden beräknas till 529 miljoner kronor. Enligt de kalkyler som projektets styrgrupp tagit fram ska kommunen skjuta till cirka 20 miljoner kronor per år. ... Kalkylen innehåller en rad osäkra faktorer. För att inte lånen skall bli oöverstigliga måste kommunen sälja tillgångar i form av fastigheter med mera för 200 miljoner kronor." Endast Gunnar Hedberg verkar ha invändningar mot detta resonemang, när han pekar på den avkastning som kommunen går miste om genom försäljningarna.
I UNT:s ledare den 3 februari läser vi: "Dags för ett ja. ... När projektets styrgrupp på måndagen presenterade kalkylerna för bygget visade det sig att kostnaden för huset visserligen hade sprungit upp till 529 miljoner kronor men att planerade utförsäljningar på 200 miljoner gör att kommunens driftskostnader stannar på lite drygt 20 miljoner kronor."
Risk för skattehöjningar
Jag säger som många debattörer före mig: Gärna ett Musikens hus, om det går att pressa in i en kommunal ekonomi i balans. Men huset skall inte betalas genom försäljning av kommunala tillgångar som medför att kostnaden dyker upp någon annanstans i budgeten, där den så småningom måste täckas med skattehöjningar eller med neddragningar som aldrig ställdes mot Musikens hus. Kalkylen skall beakta ekonomiska elementa och inte grunda sig på dimbildning.
Alltså: Ifall de tillgångar som nu övervägs bli sålda ger och även i framtiden beräknas ge mindre årlig avkastning i form av hyresintäkter eller besparade hyreskostnader än vad som svarar mot avkastningen på försäljningssumman (om denna investeras på lämpligt sätt), bör dessa tillgångar säljas utan att detta har någon koppling till Musikens hus. I motsatt fall bör försäljning inte ske, oavsett Musikens hus.
Antagligen ger ifrågavarande tillgångar en rimlig avkastning som nu håller nere kommunalskatten för att finansiera befintliga kommunala åligganden. Skulle Musikens hus finansieras genom att försäljningsintäkten från Kvarnen och Gottsunda centrum fick kontantbetala Musikens hus, utan att den alternativa avkastningen av försäljningsintäkten belastade Musikens hus, är det uppenbart att Musikens hus orsakar den skattehöjning eller den neddragning av annan kommunal service som föranleds av bortfallet av de nuvarande intäkterna från nämnda tillgångar.
Problemen skjuts på framtiden
Av UNT:s redovisning framgår ingenstans att kommunens projektgrupp som en kostnad för Musikens hus tagit upp dels den avkastning som kommunen kan få för en alternativ (bästa möjliga) användning av försäljningsintäkterna vid avyttring av kommunala tillgångar, dels avskrivningar på huset. Snarare får man intrycket av att Musikens hus inte skall belastas med hela kapitalkostnaderna för investeringen. Eller vad menas med talet att en försäljning av kommunala tillgångar kan minska kostnaden för projektet och minska behovet av skattehöjningar? Vill någon ansvarig inom kommunen förklara detta? Jag är medveten om att nyhetsrapportering ofta måste ske i förkortad form, men bl a Gunnar Hedbergs påpekande gör att man misstänker att problemen bara skjuts på framtiden.
Enligt 8 kapitlet 4 och 5 paragraferna kommunallagen skall intäkterna i kommunens budget överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande två åren. Endast om det finns synnerliga skäl, kan kommunfullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras.
Diskussion om ekonomin
Om kommunen säljer tillgångar och använder intäkten till en investering som inte täcker sina kapitalkostnader (byggkostnaden och avskrivningar) samt annan driftskostnad, måste detta anses stå i strid mot kommunallagens regler ifall inte annan verksamhet skärs ned eller skatten höjs. Resultatet blir ju negativt, och det egna kapitalet minskar.
Skulle vi kunna få en fortsatt diskussion om Uppsalas ekonomi, där försäljning av kommunala tillgångar handlar om placeringen som sådan och inte sammanblandas med nya projekt och där varje nytt projekt vägs mot neddragning av annan verksamhet eller skattefinansiering? Alltså: 1. Går det att förbättra kommunens ekonomi genom att sälja tillgångar och få bättre avkastning (från externa källor) genom annan placering av försäljningsintäkten (netto)?
2. Hur får vi in Musikens hus i en kommunal resultatbudget, som måste vara balanserad? Skall finansieringen ske genom besparingar i annan kommunal verksamhet (i så fall vilka) eller genom skattehöjningar? Eller blir slutsatsen att Musikens hus, och en del annat, tyvärr inte ryms med önskvärd skattenivå? Lägg dessa kort på bordet innan kommunfullmäktige fattar beslut.
Torgny Håstad
justitieråd, Uppsala
UNT 7/2 2004
justitieråd, Uppsala
UNT 7/2 2004