Sverige är ett av de länder i världen som mest framgångsrikt har bekämpat korruption, men Sverige är också ett land där problem med korruption och maktmissbruk länge har underskattats. Det gäller inte minst behovet av ett skärpt och systematiskt arbete till skydd mot korruption i kommuner och landsting. Uppsala kommun har nu en stor uppgift framför sig när det gäller att stärka skyddet mot korruption. Det handlar om både förebyggande arbete och bättre kontroll.
Men korruptionsskandalen i Uppsala ger också skäl att lyfta frågan om korruption och maktmissbruk som ett nationellt politiskt problem. Det svenska politiska systemets legitimitet vilar i grunden på medborgarnas förtroende. Därför är skyddet mot korruption och maktmissbruk en av vår tid stora demokratiska utmaningar. Inte bara kommunerna, utan också regeringen, har skäl att mer aktivt främja skyddet mot korruption i kommunal verksamhet.
Lars-Olof Lindell, ordförande i kommunrevisionen i Uppsala, påpekar i en kommentar i Uppsala Nya Tidning (21/11) att kommunrevisionen redan 2008 påpekade att det fanns allvarliga brister i vissa av Uppsala kommuns verksamheter och att dessa brister borde åtgärdas snarast. 2012 återkom kommunrevisionen med kritiska synpunkter på formerna för korruptionsarbetet i Uppsala kommun. Kommunledningen har varit alltför långsam med att återkomma med åtgärder, menar Lindell.
Tyvärr är denna brist på aktivt och strategiskt arbete mot korruption från kommunens sida ett problem som inte bara finns i Uppsala. Tvärtom har det varit utmärkande för många kommuner i Sverige, enligt en aktuell rapport från Statskontoret, Köpta relationer. Korruption i det kommunala Sverige.
Rapporten gör klart att allt fler kommunanställda och förtroendevalda i Sverige anser att det förekommer korruption i deras kommuner. Allt fler rapporterar också att de får otillbörliga erbjudanden. Ändå leder denna växande uppmärksamhet i relativt liten utsträckning till att kommuner och landsting vidtar åtgärder, enligt Statskontoret. Därför behöver regeringen säkerställa att den kommunala sektorn arbetar mer systematiskt mot korruption.
En av de viktiga åtgärder, som regeringen bör genomföra enligt Statskontoret, är en förändring av Kommunallagen i syfte att tydliggöra vikten av att kommuner prioriterar att följa lagar och regler. Idag ligger tyngdpunkten i den interna kontrollen på ekonomisk effektivitet. Det är ett alltför ensidigt ekonomiskt perspektiv.
Jag tycker att Statskontorets förslag om att ge högre prioritet åt att regler efterlevs i kommunerna är intressant, av flera skäl. En sådan förändring av lagstiftningen skulle inte bara ge större förutsättningar för kommuner att bekämpa korruption. Ett fokus på att säkerställa att regler följs skulle också ge kommuner bättre förutsättningar att värna rättssäkerhet och god förvaltning i stort. Det skulle tydliggöra att kommuners verksamhet inte bara ska vara ekonomiskt effektiv, utan också transparent och rättssäker.
Allt fler forskare, tjänstemän och annan expertis pekar idag på vikten av att stärka medborgarnas rättssäkerhet. Ett exempel är Justititieombudsmannen (JO).
Justitieombudsmännen överlämnade i veckan som gick årets ämbetsberättelse till riksdagens konstitutionsutskott. Ett av de viktigaste budskapen från JO, i samband med granskningssammanträdet, var att antalet JO-anmälningar stadigt ökar inom områdena vård, utbildning och omsorg. Det är en viktig signal till kommuner i Sverige att stärka sitt arbete för god rättssäkerhet. Ett starkare krav i Kommunallagen på revision av hur regler efterlevs, i enlighet med Statskontorets förslag, skulle här kunna bli ett gott stöd.
Statskontorets rapport om korruption i kommunerna, Köpta relationer, ligger sedan 2012 på regeringens bord. Jag ser fram emot att regeringen tar fasta på de viktiga resultat som rapporten redovisar och återkommer till riksdagen med förslag.
Redan idag bedrivs ett bra arbete till skydd mot korruption i många kommuner och landsting, men regeringens bidrag kan bli av stor betydelse. Väl fungerande kommuner, som vårdar medborgarnas förtroende, är grunden för både social sammanhållning och ekonomiskt välstånd i framtidens Sverige.