Här i Uppsala har vi stora förhoppningar på att framtidens jobb kommer att skapas inom life science. Efter en expansion under senare år finns idag vart tionde jobb i Uppsala inom just life science. Med rätt förutsättningar kan de vara dubbelt så
många inom tio år.
Utan en aktiv politik kan antalet arbetstillfällen halveras. Varje dag konkurrerar vi med kraftfulla satsningar inom forskning, utbildning och företagsutveckling i såväl Europa som i USA och Asien.
Ska life science-sektorn fortsätta vara en ryggrad i vår regions näringsliv står vi inför en rad utmaningar. En del av klarar vi genom ett bra samarbete mellan universiteten och industrin. Andra kräver politiska insatser, lokalt och nationellt.
Life science är en forskningsintensiv bransch och det är politikerna som lägger grunden för forskningens villkor i samhället. Politiker fattar också beslut om skolor, infrastruktur, skattetryck och en mängd andra faktorer som är avgörande när ett företag bestämmer var en investering ska ske.
Nyligen tog det indiska företaget Kemwell över en av Pfizers fabriker i Uppsala. GE Healthcare annonserade i somras köpet av Biacore. Har Uppsala rätt förutsättningar för att dessa företag skall vilja utvecklas och växa här?
Lyckas vi få internationella företag som dessa att känna att Uppsala är rätt miljö, är förutsättningarna stora till fler investeringar i Uppsala.
Vi vet att attraktiva boendemiljöer och bra skolor kan vara avgörande för val av och verksamhetsort. Det måste vara enkelt att förflytta sig inom staden liksom att ta sig till Stockholm, till Chicago eller till Shanghai. Mycket händer just nu som utvecklar Uppsala från den traditionella universitetsstaden till en expansiv, modern stad, mitt i världen. Uppsala Konsert och Kongress, utbyggnaden av Resecentrum och nya bostadsområden är några exempel. Uppsala måste fortsätta denna positiva utveckling för att för att vara lika attraktivt om tio år.
Viktigaste frågan för sektorn är sannolikt forskningen. Tillgång till ledande akademisk forskning inom life science är kritiskt för att företag ska vilja etablera ny verksamhet i en region eller vidareutveckla den verksamhet som redan finns.
Det är inom den akademiska forskningen som merparten av den nya, grundläggande kunskapen skapas. Dagens läge är oroande. Forskningens andel av BNP i Sverige är enligt statistiken 4 procent. Men av detta är endast 1 procent forskning vid universitet och forskningsinstitut.
Nu krävs krafttag för att säkra forskningens ställning i ett klimat av ökande internationell konkurrens!
Att utveckla kommersiella produkter inom life science är resurskrävande och tar tid. I Uppsala finns Uppsala Innovation Centre som tillsammans med Uppsala BIO stödjer utvecklingen av innovativa företag. Målet är att företag med bra idéer inom ett par år skall hitta riskkapital eller få egna intäkter. Bra råd i rätt tid minskar kostnaderna och snabbar på processen. Det får bolagen får stöd genom Uppsala Innovation Centre.
Men det kostar att utveckla nya bolag. Hittills har investeringarna betalat sig fem gånger om i form av skatteintäkter till samhället. Under ytterligare några år står Innovationsbron och Uppsala BIO för merparten av finansieringen. Vad händer sen?
Förra året tillkännagav den svenska regeringen att 200 miljoner kronor om året skall avsättas under tio år till finansiering av innovativa företag. Verksamheten hanteras via Innovationsbron. Det här är ett bra initiativ, men inte tillräckligt. I Storbritannien står privatpersoner med tillgång till kapital för en stor del av denna finansiering, så kallade affärsänglar. I USA bekostar offentliga medel en avsevärt större del av företagsutvecklingen än i
Sverige. Delstaterna bidrar också med program som underlättar privata investeringar i företagen. Många goda exempel finns alltså att ta del av. Vi måste hitta nya vägar som långsiktigt säkrar att goda produktidéer får en chans att utvecklas och ge sysselsättning och livskraft till regionen.
Vi som arbetar med att säkra en fortsatt och långsiktig tillväxt av life science-sektorn är övertygade om att ni politiker vill Uppsalas och Sveriges allra bästa. Därför har vi några frågor till er:
Hur vill ni arbeta för att forskning inom life science i Uppsala ska hålla hög internationell klass?
Hur vill ni medverka till att idéer från forskning i Sverige kan utvecklas till företag som ger jobb i Sverige?
Hur kan vi långsiktigt säkra ett flöde av goda företags- och produktidéer?
Hur planerar ni politiker för att utveckla Uppsala så vi lyckas behålla och utveckla våra företag inom life science samt attrahera nya företag och entreprenörer även om fem-tio år?
Vi ser fram emot era svar, även efter valet!
Lars Hagel
dir External R&D Collaborations, GE Healthcare AB
ordf Uppsala BIO
Jan-Otto Carlsson
prof, vicerektor Uppsala universitet
Håkan Englund
VP Business Development, Phadia AB
Kristina Glimelius
prof, vicerektor SLU
Stefan Löfås
forskningschef, Biacore AB
Ulf Pettersson
prof, vicerektor Uppsala universitet
Göran Smedegård
VP Business Development Orexo AB
Eva Sterte
näringslivschef Uppsala kommun
samtliga ledamöter i styrgruppen för Uppsala BIO
UNT 24/9 2006
dir External R&D Collaborations, GE Healthcare AB
ordf Uppsala BIO
Jan-Otto Carlsson
prof, vicerektor Uppsala universitet
Håkan Englund
VP Business Development, Phadia AB
Kristina Glimelius
prof, vicerektor SLU
Stefan Löfås
forskningschef, Biacore AB
Ulf Pettersson
prof, vicerektor Uppsala universitet
Göran Smedegård
VP Business Development Orexo AB
Eva Sterte
näringslivschef Uppsala kommun
samtliga ledamöter i styrgruppen för Uppsala BIO
UNT 24/9 2006
FAKTA:
Uppsala BIO
är ett initiativ som skapats gemensamt av industrin, universiteten och offentlig sektor i Uppsalaregionen för att säkra en fortsatt och långsiktig tillväxt av life science-sektorn.
Life science
är ett samlingsbegrepp som omfattar forskning, utveckling och produktion inom bland annat bioteknik, diagnostik, medicin och läkemedel.