Uppsala förbereder sig på att växa med 150 000 invånare på knappt 40 år. Det kommer att ställa stora krav på planeringen, om den samtidigt ska bidra till ett på alla plan hållbart Uppsala att verka och bo i.
Fram till i dag 3/1 har Uppsala kommun förslaget till fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån ute på samråd.
Som underlag för det kommande planarbetet har sex alternativa trafikupplägg studerats för förbindelser för hela eller delar av sträckan Dag Hammarskjöld väg söder om Ultuna till Väg 255, med en fortsättning från gamla Stockholmsvägen genom Sävjabebyggelsen till Bergsbrunna och vidare till E4. I analyserna har antagits att 2000 bostäder tillkommer i Dag Hammasjöldsstråket och 5 000 bostäder i Sävja/Nåntuna/Bergsbrunna och en tågstation i Bergsbrunna.
I samrådet presenteras två alternativa sträckningar över Fyrisån. Ett nordligt läge med enbart gång- och cykeltrafik, ett med gång, cykel och spårtaxi och ett sydligt läge med gång, cykel och buss/spårväg eller gång, cykel, buss/spårväg och biltrafik. Fördjupningen av översiktsplanen har studerats fram till Nåntunavägen respektive Väg 255.
Jag anser att inget av de redovisade alternativen är förenligt med att planera för ett hållbart samhälle utifrån klimateffekter, anpassning till landskapet och sårbarhet, trots att till den fördjupade översiktsplanen har gjorts en miljökonsekvensbeskrivning som på ett tydligt och bra sätt redovisar de negativa konsekvenserna. Jag vill ta upp några punkter som inte redovisats eller beskrivits nog tydligt.
• Den planerade vägen tar ytterligare brukningsvärd åkermark i anspråk, vilket strider mot Miljöbalken och Uppsalas uttalade vilja att spara åkermark.
• En bro över Fyrisån kommer, var den än läggs i detta känsliga avsnitt av årummet, med höga vägbankar på respektive sida helt förstöra den vida blicken över Åriket mot staden. Bron ska ha en fri höjd på 3,9 meter därtill kommer brokonstruktion, räcke, belysningsstolpar och ett brovakt- och maskinhus. Jämför med hur det ser ut vid Kungsängsbron.
Bron skulle minska det planerade naturreservatets natur-, kultur- och friluftsvärden för båda sidor om ån.
• Konsekvenserna för vägens fortsättning öster om ån med korsningen av Nåntunavägen med den branta stigningen mot Väg 255 har inte beskrivits. Möjligtvis behövs att en vägbank byggs redan på fältet nedanför Nåntunavägen för att få en acceptabel lutning upp till Väg 255.
• En bilförbindelse över Fyrisån beräknas alstra ett trafikflöde på mellan 12 000 och 25 000 bilar per dygn beroende på om vägen ansluts till E4. Vägen med det trafikflödet kommer att gå genom bebyggelsen, den befintliga och kommande i Sävja, på mark som i dag är parkmark. I jämförelse är det som att lägga en Tycho Hedéns väg genom bebyggelsen.
Vägen kommer också att ligga som en barriär i grönkilen ner mot Stordammen, som är ett av de stora rekreationsmålen för Sävja/Bergsbrunna/Vilan-området.
Är det nödvändigt när Uppsala ska växa, att ta utgångspunkt från trafiken? Måste vi inte bygga vårt samhälle på ett sätt som leder till minskad klimatpåverkan? Trenden i många städer är nu att minska biltrafiken och bygga bostadsområden där kollektivtrafiken fungerar vid inflyttning, cykelvägar är färdigbyggda, förutsättningar för bilpooler är klara och behovet av bil har minimerats.
Alternativen till förbindelser över Fyrisån vid Ultuna anser jag ska sökas i redan påverkade miljöer och där intrången kan minimeras.
• Låt busstrafiken från Gottsunda få en snabbled mot resecentrum ner genom Ultuna, som har många arbetsplatser, och fortsätta på den befintliga vägen mot Vindbron. Vindbron byggs i första hand om för buss och cykel. En bro här gör ett mindre visuellt intrång i Åriket eftersom den ligger i en böj in mot öster. Vägen svänger av innan Lilla Ultuna och ansluter i en fyrvägskorsning vid trafikljusen i korsningen Kungsgatan/Kungsängsleden.
• En gång- och cykelväg byggs från Vindbron längs Sävjaån mot Kuggebro till nytta både för dem som cyklar mot staden och dem som vill ut i friluftsområdena i öster.
• Den nya bebyggelsen kommer främst i Dag Hammarskjöldstråket och Rosendal.
En breddning av Kungsängsleden påverkar i liten grad naturmiljöer och bostäder och borde därför prioriteras.
Tekniskt borde det inte vara något problem att även ansluta den planerade stora bostadsbebyggelsen i Ulleråkersområdet till Kungsängsleden.
• När den nya Flottsundsbron byggs ges den en ny anslutning till Väg 255. Om en anslutning över skogen Lunsen från Väg 255 skulle bli aktuell, ska den dras söder om Sävjabebyggelsen och i gränsen till naturreservatet och med flera tunnelöppningar ut i Lunsen. En möjlig anslutning till E4:an över järnvägen finns från en höjdplatå söder om Bergsbrunna vid gångtunneln under järnvägen.
Uppsala kan växa på ett hållbart sätt. Det är nu Uppsalas politiker har möjlighet att bidra till ett hållbarare Uppsala med goda boende- och friluftsmöjligheter för nuvarande och kommande Uppsalabor. Missa inte den möjligheten.