Skolinspektionen genomförde år 2010 och 2011 omrättning av nationella prov. Totalt omrättades 94 000 prov från 1 800 skolor. Proven som rättades var skrivna av elever både i grund- och gymnasieskola.
Vad Skolinspektionen fann var en systematisk överbetygssättning. Skolinspektionen skriver i sitt pressmeddelande: ”Det finns vissa delprov med omfattande skillnader mellan ursprungsrättarens och Skolinspektionens bedömningar. Som mest skiljer sig bedömningar åt i 45 procent av de omrättade proven”.
En analys av Skolinspektionens ovannämnda omrättning, gjord av nationalekonomerna Björn Tyrefors Hinnerich och Jonas Vlachos, presenterad på DN Debatt 8 september 2012, visar vidare att överbetygssättning förekommer i såväl friskolor som kommunala skolor. Analysen visar emellertid att överbetygssättning förekommer mer frekvent i friskolor än i kommunala skolor.
Problemet är sålunda tvådelat: en generell överbetygssättning och skillnaden i betygssättning mellan friskolor och kommunala skolor.
Eftersom betyget i ett nationellt prov ligger till grund för det slutbetyg som en elev sedermera får i ämnet är provet av stort värde. Om en ansenlig mängd elever, ibland 45 procent av dem, får felaktiga betyg på sina prov undermineras syftena med proven, vilka är att ligga till grund för en rättvis betygssättning och ge underlag för analys av till vilken utsträckning kunskapsmål nås.
Vad som förmodligen är än värre är det faktum att det nuvarande systemet också leder till snedvridridning av konkurrens. Det leder till att skolor kan konkurrera med löften om goda betyg framför löften om god undervisning.
Snedvridning av konkurrens, som kommer av att friskolor i högre utsträckning än kommunala sätter högre betyg utifrån resultaten på nationella prov, är kanske den kritik som framförs mest högljutt av friskolemotståndare. Kritiken som sådan är inte obefogad. Lösningen torde emellertid inte vara, så som många motståndare anför, att förbjuda friskolor. I stället är en förbättring av nuvarande system att föredra. Moderata studenter anser att möjligheten för den enskilde eleven att själv välja skola är en självklarhet. Samtidigt måste vi erkänna att problem har sopats under matten, i ivern att försvara friskolereformen som sådan.
En lösning av konkurrensproblemen anser vi kan vara införandet av central rättning av nationella prov. Central rättning av nationella prov skulle leda till en mer likvärdig bedömning av proven. Denna åtgärd bör lösa en del av de två problem vi har nämnt. För det första, överbetygssättning på nationella prov, eftersom alla prov skulle komma att bedömas med samma glasögon. För det andra, diskrepansen mellan betygssättning av nationella prov på friskolor och kommunala, eftersom central rättning av nationella prov skulle tvinga skolor att konkurrera med god undervisning, som sig bör.
Med en sådan lösning behåller vi det fria skolvalet, tar itu med ett icke försumbart problem som följt av friskolereformen, och motverkar den generella överbetygssättningen.
Moderata studenter Uppsala
John Bergsten
Julia Holm
Adam Tukukino
UNT 6/3 2013