I söndags fick jag ett kort samtal från Istanbul. I den andra änden talade en väl ansedd religiös ledare. ”Jag vill bara berätta för dig att den svenske ministern Mehmet Kaplan är medlem i den islamistiska rörelsen Iskenderpasa cemaati (Iskendarpasa-rörelsen).”
När han lagt på kände jag chock och vantro. Jag har aldrig umgåtts med Kaplan på tu man hand, men han är en partikamrat som hyllas och respekteras av många i Miljöpartiet.
Men jag känner också till att den rörelse som Kaplan ingår i inte bara har en religiös agenda utan även en politisk.
Organisationens grundare är shejk Mehmet Zahid Kotku som avled 1980 och ersattes av sin svärson, Esad Cosan.
I måndags kunde jag inte låta bli börja kartlägga relationerna mellan Kaplan och denna rörelse.
Det visade sig snabbt att den turkiske religiöse ledaren vistats i Sverige i fyra månader och bildat en lokalavdelning med en numera rikskänd imam vid namn Rafet Candemir som är MP-politiker.
Under sin vistelse rekryterade Cosan många svensk-turkar till sin rörelse, bland dem den då unge Kaplan.
Kort efter Sverigevistelsen avled shejk Cosan i Sydney i en trafikolycka den 4 februari 2001. Tiotusentals medlemmar av rörelsen tog emot Cosans kista i Istanbul. En av dem som organiserade shejkens begravning och skötte presskontakterna för evenemenaget var just Kaplans mentor Candemir som också, när Kaplan utsågs till bostadsminister, presenterades som ”talesman för Kaplan”.
Än i dag är Kaplan knuten till denna islamistiska rörelse. Varje år håller Kaplan tal på shejkens födelsedag i april, till exempel på Folkets Hus i Årsta i Stockholm.
Vad vill Iskenderpasa-rörelsen som under de senaste decennierna spelat en stor roll i turkisk politik och har haft stor inverkan på presidenter som den avlidne Turgut Özal och Recep Tayyib Erdogan samt den turkiska islamismens odiskutable ledare, den nu avlidne premiärministern Necmettin Erbakan?
Rörelsen är en inflytelserik gren i det stora islamistiska och ultranationalistiska nätverket Milli Görüs, vars ledare åt middag med Kaplan tillsammans med ledaren för den högerextrema organisationen Grå vargarna. En av rörelsens önskan är att politisera islam (just nu sker det med hjälp av Erdogan) och motarbeta turkisk integration med västvärlden. Dessutom vill man bilda en gemensam muslimsk marknad och motsvarighet till Interpol.
Tillbaka till Mehmet Kaplans mentor Rafet Candemir, som nu blivit en stor belastning för Kaplan sedan SVT uppmärksammat honom.
I januari 2013 utsåg president Recep Tayyib Erdogan Candemir att leda den svenska grenen av den nybildade organisationen YTB, Byrån för turkar utomlands. YTB finansieras direkt av Erdogans maktparti AKP.
Det officiella syftet är att förena alla turkar och närbesläktade turkiska nationer i Europa men enligt bland annat den tyska tv-kanalen Deutche Welle är organisationen en ren lobbygrupp för Erdo?an och AKP.
Den 3 oktober 2014, i samband med att Kaplan utsågs till minister, uttalade sig Candemir för den turkiska statskontrollerade nyhetsbyrån Anadolu Agency om utnämningen. Candemir presenteras i nyhetstexten, som återgetts av ett stort antal turkiska medier, som det svenska statsrådets “talesman”.
Det gick inte att ta fel på Candemirs glädje över sin rekryt Kaplan. “Kaplan har erhållit många gratulationer via telefon och skriftliga meddelanden som gått ut på att Kaplan är en fin förebild för människor med invandrarbakgrund”, säger Rafet Candemir.
Ser sig Candemir som svensk miljöpartist eller som representant för turkiska AKP?
Candemir, som också deltog vid den uppmärksammade middagen, har även rest till Turkiet tillsammans med Kaplan nästan 20 gånger. Vid resorna har de träffat makthavare knutna till maktpartiet AKP. I november 2015 besökte Kaplan och Candemir Uludag-universitet i staden Bursa, vars rektor Yusuf Ulcay bär öknamnet ”Erdogans spion” i turkiska medier. Att Kaplan besökte just Ulcay är ingen tillfällighet: Ulcay är en av Erdogans och AKP:s absolut viktigaste ideologer.
En snabb titt på Mehmet Kaplans ställningstaganden och åsikter i mediearkivet visar att han har mer gemensamt med Erdogans AKP än med Miljöpartiet.
1. Kaplan vägrar erkänna folkmordet på armenier som krävde 1,3 miljoner armeniers, syrianer/assyriers och pontiska grekers liv 1915. Som enda MP-riksdagsledamot lämnade Kaplan omröstningen 11 mars 2010 i samband med erkännandet av folkmordet på armenierna i Sveriges riksdag.
2. AKP anser att Israels behandling av palestinier är rasistisk. Kaplans tal i Somali star TV (Öppna Kanalen) om staten Israel påminner om Erdogans ofta återkommande tal där han jämför Israel med Nazi-Tyskland.
3. Såväl AKP och Erdogan som Kaplan vägrar erkänna kurdernas rättigheter i Turkiet och hävdar att ”Turkiet endast har ett terrorproblem.” Mot bakgrund av att Miljöpartiet ständigt solidariserat sig med kurdernas rättigheter i Turkiet ter det sig konstigt.
4. Precis som AKP anser Kaplan att den turkiska ockupationen av Cypern är legitim. Varför skulle han annars som bostadsminister delta i det turkcypriotiska firandet av ockupationen av norra Cypern i Stockholm? Sverige har inga officiella kontakter med den turkiska Nordcypern!
När jag får veta sådant blir jag orolig när flera representanter för MP har sagt att Kaplan har rätta värderingar. Hur naiv får man vara?
Kurdo Baksi, journalist