Livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning har försämrats på många områden de senaste åren, men politikerna vägrar tala om saken. Nu måste funktionshindersfrågorna lyftas i debatten, kräver Handikappförbunden.
Var femte person i Sverige lever med en funktionsnedsättning som påverkar den dagliga livsföringen. En stor del av befolkningen har i sin närhet anhöriga, arbetskamrater eller vänner, som ständigt möter hinder i samhället som förhindrar dem att vara delaktiga på lika villkor som andra.
Att kunna delta i skolan och i arbetslivet, i föreningslivet och i politiken, i kultur- och fritidsaktiviteter, att resa fritt och att bosätta sig var man vill under samma villkor som alla andra, handlar om mänskliga rättigheter. Sverige har, liksom en rad andra länder, antagit FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen förtydligar hur de universella och okränkbara mänskliga rättigheterna ska säkerställas även för personer med funktionsnedsättning.
Alla rättigheter för individen innebär också en skyldighet för konventionsstaten. När riksdagen år 2009 ratificerade konventionen, såg vi i Handikappförbunden med tillförsikt fram emot att livssituationen för de många som lever med funktionsnedsättning i Sverige successivt skulle förbättras.
Under det senaste året har vi i stället fått se rapporter från en rad olika samhällsområden om hur situationen försämras.
När Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, i maj i år rapporterade till regeringen om samhällsutvecklingen inom funktionshinderspolitiken, konstaterades en negativ utveckling inom en rad områden, bland annat:
l Ohälsan är nästan tio gånger så vanlig jämfört med övriga i befolkningen.
l Var tredje kan inte handla i butiker på grund av bristande tillgänglighet.
l Nästan hälften har aldrig varit på något kulturevenemang.
l Var fjärde person har svår ängslan, oro eller ångest.
l Mer än hälften av alla svenskar med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning, saknar ett arbete.
Riksdag och regering har i alla tider uttryckt en hög handikappolitisk ambition. Ofta finns en bred politisk enighet, men ändå uteblir viktiga reformer. När gällande lagstiftning inte följs inom detta område skapar det heller inga starka reaktioner.
Och vad värre är: Få politiker lyfter fram funktionshinderspolitiska frågor i den allmänna debatten. När hörde vi senast någon partiledare lyfta frågorna i exempelvis en partiledardebatt?
Vi befarar att många, däribland ledande politiker, fortfarande tror att funktionshindersfrågor bara berör en liten grupp människor och att våra frågor är ett marginellt särintresse.
Men ska man på allvar diskutera utanförskapet på arbetsmarknaden, måste man diskutera den drygt halva miljon människor som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sin funktionsnedsättning.
Ska man försöka lösa skolans problem måste man inse att många av de elever som inte klarar skolan gör det på grund av att de inte fått tillräckligt stöd för sina särskilda behov. Ska man utforma en hållbar socialförsäkring måste man se att en stor del av befolkningen lever med livslång ohälsa och måste få förutsättningar att jobba utifrån den arbetsförmåga som finns.
Listan kan göras lång. Utan ett funktionshinderperspektiv på våra gemensamma politiska utmaningar blir analysen bristande och lösningarna misslyckade.
Det samhällsstöd som våra förbund får i statsbidrag, på kommun- och landstingsnivå urholkas succesivt och våra förutsättningar att bidra med kunskap försvagas. För oss och de hundratusental människor som organiserar sig i något funktionshindersförbund är det en allvarlig fråga om försvagning av demokratin.
Nu är det åter dags för politikerveckan i Almedalen. Förra året var det ingen av partiledarna som valde att tala om funktionshindersfrågorna när de fick chansen att synas där. I år hoppas vi att det blir annorlunda – även om det inte räcker med politiska tal.
Inför förra valet ville till exempel sju av åtta partier skärpa lagstiftningen mot diskriminering av människor med funktionsnedsättning, men fortfarande har ingenting hänt.
Det är dags att politikerna lyfter funktionshinderfrågorna i debatten, uppfyller sina tidigare vallöften och använder vår kunskap för att forma framtidens lösningar.
Ingrid Burman
ordförande, Handikappförbunden
Fotnot: Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 38 funktionshinderförbund, som tillsammans representerar ca 400 000 människor
UNT 1/7 2013