Har kommunaliseringen gett en bättre och likvärdig skola över hela landet?
Det är många år sedan den dåvarande skolministern Göran Persson och Socialdemokraterna drev igenom kommunaliseringen av skolan. På ett antal områden har det blivit bättre, exempelvis har besluten kommit närmare verksamheten och det kommunala självstyret har blivit större.
Men på andra områden har det blivit sämre. Kvaliteten på utbildningen i Sverige har urholkats, läraryrkets status har sänkts, barnens skolresultat har blivit sämre och stora skillnader råder i skolorna i olika delar av landet.
Därför behöver skolan nu förstatligas. Det behövs också för Sveriges utveckling och konkurrenskraft i den allt mer globaliserade världen.
När skolan kommunaliserades var ett av argumenten att skolan utbildade för en kommunal arbetsmarknad. Nu talar vi snarare om att skolan ska utbilda för en global arbetsmarknad. Utbildningens kvalitet är avgörande för ungdomarnas framtid. De ska inte straffas för att de har fötts och vuxit upp i en ”fattig” kommun.
Nu avgörs frågor som påverkar hela Sveriges utveckling av lokalpolitiker. Och skolan prioriteras olika i olika kommuner. Att åter förstatliga skolan innebär inte att man får tillbaka de problem skolan brottades med före kommunaliseringen, till exempel detaljstyrning.
Tvärtom måste vi lära både av den tid skolan låg under staten förra gången och den tid den organiserats kommunalt.
Skolorna bör kunna vara avsevärt mer självbestämmande nu än förra gången skolan låg under staten. Statens roll blir att säkerställa likvärdighet och kvalitet, oavsett det ekonomiska läget i kommunen eller konjunkturen i landet. Det gäller i synnerhet i förhållande till lärarna, som då bland annat kan få en ingångslön som är samstämmig för hela landet, och en mer gynnsam löneutveckling. Lärarnas status är en angelägenhet för hela Sverige. För att få de bästa lärarna till våra barn behöver vi kunna rekrytera de bästa studenterna till lärarutbildningen. Det är inte möjligt om inte läraryrkets status förbättras. Lärarnas lönenivå och övriga arbetsvillkor är avgörande för en sådan utveckling.
När läraryrket blir mer attraktivt påverkas också elevernas kunskapsutveckling, det visar internationella studier.
Det finns många teorier om hur och varför Sverige kunde lyfta sig från fattigdomen och bygga det välfärdssamhälle som Sverige förknippas med. Självklart var beslutet om införande av allmän folkskola 1842 viktigt för Sveriges utveckling. Inget land kan utvecklas och byggas utan ett system som ger alla möjlighet att utbilda sig. Därför måste likvärdig utbildning finnas i Sverige. Vi kommunpolitiker kan inte genomdriva det, utan det är något som riksdagen måste ta hand om.
Svaret på frågan i början av artikeln är således nej. Skolan blev inte bättre genom Socialdemokraternas kommunalisering och trots att ett förstatligande innebär att vi kommunala skolpolitiker blir överflödiga välkomnar vi en likvärdig skola för Sveriges bästa.
I det stundade valet kan därför en röst på Liberalerna betyda stöd för ett förstatligande av skolan vilket skulle innebära en likvärdig skola över hela landet med de bästa förutsättningarna för lärare och elever.