Sjukhusfallet är sorgligt, och förhoppningsvis har Uppsala tingsrätt fel, på flera punkter, så att utgången kan ändras av högre instans.
Mitt bidrag till diskussionen rör frågan om hur tingsrätten hanterade, eller inte hanterade, Europakonventionen.
Först analyserade tingsrätten noga den svenska rätten - i synnerhet yttrandefrihetsgrundlagen - och fann att trots att landstingets avtal med tv-produktionsbolaget var åt pepparn fel så fanns det ändå ingen rätt till ersättning för de efterlevande. Därefter gick tingsrätten över till Europakonventionen.
Trots insikten, får man förmoda, att filmningen av den döende patienten svårligen skulle passera Europakonventionens regler till skydd för privatlivet ansåg sig tingsrätten tvungen att helt bortse från Europakonventionen.
Där tycker och hoppas jag att tingsrätten har fel så att, om nu överinstanserna skulle svälja tingsrättens analys av den svenska rätten, det ändå finns ett hopp om ändring tack vare Europakonventionen.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) skyddar yttrandefriheten i radio och tv. Yttrandefrihetsgrundlagen är en grundlag med hög status i det svenska rättssystemet. Sverige har inkorporerat Europakonventionen som också har hög status om än inte lika hög i det svenska rättssystemet.
Om det uppkommer en fråga om eventuell konflikt mellan svensk rätt – till exempel YGL – och Europakonventionen får domstolarna problem.
Det finns inga regler om vilken lag som ska gå före, yttrandefrihetsgrundlagen eller Europakonventionen. Svenska domstolar har i sin praxis länge tillämpat en så kallad dualistisk hållning där internationell och svensk rätt noga skiljs åt och all internationell rätt måste passera riksdagen och bli svensk lag innan den kan tillämpas av en svensk domstol.
Domstolarna är väl medvetna om att detta kan leda till att Sverige fälls inför Europadomstolen eftersom vi då ibland inte kommer att kunna genomföra Europakonventionen fullt ut. Uppsala tingsrätt skriver också det i sin dom: Sverige riskerar att fällas av Europadomstolen vid konflikter mellan YGL och Europakonventionen.
Sverige har visserligen gjort Europakonventionen till svensk lag, men inte till svensk grundlag eller, tanken kanske svindlar, till något som skulle stå över den svenska grundlagen. Uppsala tingsrätt bollar över frågan till riksdagen som först måste ändra den svenska grundlagen så att den stämmer med Europakonventionen, innan domstolarna till fullo kan uppfylla Europakonventionens krav, på skydd för privatlivet i det här fallet. Tycker tingsrätten.
Det betyder i praktiken att innan de anhöriga i Sjukhuset-fallet eventuellt kan få rätt måste de först driva målet genom samtliga svenska instanser och därefter till Europadomstolen.
Efter några år kanske Europadomstolen finner att de anhöriga faktiskt hade rätt. Ett mål mot Sverige som rörde smygfilmning avgjordes till exempel i november förra året av Europadomstolen till den smygfilmades fördel, efter en lång process.
Om de anhöriga får rätt i Europadomstolen kanske den svenska riksdagen så småningom tar sig an en ändring i YGL, som även den kommer att ta tid. I smygfilmsfallet hade Sverige precis hunnit ändra sin lag innan domen föll.
En genväg vore att Uppsala tingsrätt själv tog ställning till den praxis som Europadomstolen utvecklat till skydd för människors privatliv och själv kom fram till huruvida YGL strider mot Europakonventionens krav eller inte. Detta vore att kraftigt utmana den dualistiska principen, som emellertid endast är en princip utvecklad i svenska domstolars egen rättspraxis.
Kanske tiden är mogen att ändra inställning åtminstone på de mänskliga rättigheternas område. Det finns tecken på att folkrätten bryter igenom den svenska dualistiska muren.
Vi hör inte sällan talas om vilken roll Barnkonventionen spelat för utgången i olika fall, senast i Högsta domstolen där bland annat hänsyn till Barnkonventionen hindrade utmätning av en bostad för skatteskulder. Den internationella rätten trycker på och frågan är hur länge det svenska rättsväsendet kan hålla emot och konsekvent hänvisa tillbaka till lagstiftaren.
En komplex konstitutionell problematik är det som ställs på sin spets i Sjukhusfallet. Och så är det ju en fråga om anständighet.