USA:s krig mot terrorismen, dess övervakning av vanligt folk och bruket av drönare, avrättningar och fängslanden på livstid utan rättegång har skadat USA:s trovärdighet när det gäller förmågan att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter.
USA:s president Barack Obama kommer nu till Stockholm den 4 september för överläggningar med den svenska regeringen. På dagordningen står bland annat ett frihandelsavtal med EU.
Men USA:s roll i den säkerhetspolitiska utvecklingen i världen kommer säkert också att behandlas. Här har Sverige tillfälle att fördjupa vänskapen med USA genom att påminna Obama om de utfästelser han gjorde när han valdes till president.
Ett av president Barack Obamas första löften när han tillträdde som USA:s president i januari 2009 var att stänga fånglägret på Guantanamo. Trots detta befinner sig fortfarande 166 fångar kvar där.
De har anklagats för terrorism men har inte fått sin sak prövad i domstol. Av desa fångar har bara ett fåtal gripits av amerikansk militär. De flesta har tagits tillfånga av olika krigsherrar, lokal milis, bybor i Afghanistan och Pakistan och sedan sålts till amerikanerna mot kontant betalning. Som flagrant exempel kan nämnas det öde som drabbat 22 uigurer från Kina.
Uigurer är en muslimsk folkgrupp som lever i Xinjiang, ett autonomt område i nordvästra Kina som tidigare kallat Östturkestan. Rörelser för ett självständigt Östturkestan har levt vidare.
I decennier har Kinas centralregering motarbetat dessa strävanden med förföljelser. Uppror och enstaka terrordåd har förekommit. Förföljelserna har lett till att uigurer bland annat flytt till angränsade bergstrakter i Afghanistan.
När dessa områden bombades efter den USA-ledda invasionen i oktober 2001 flydde uigurer vidare till Pakistan. Där greps 22 av dem. Som krigsbyte såldes de till amerikanska säkerhetsstyrkor. Via en flygbas i Afghanistan fördes de till Guantanamo anklagade för terrorism.
Snart stod det klart för USA att uigurerna var inte var terrorister och borde släppas. Till Kina kunde de inte skickas på grund av risken för förföljelse. USA ville inte ta emot dem av internpolitiska och valtaktiska skäl. I stället har USA försökt övertala andra länder att ställa upp. Fem länder, Albanien, Bermuda, Schweiz, El Salvador och öriket Palau, har övertalats att ta emot 19 av de 22 fångarna. USA:s ansträngningar att finna en fristad för de sista tre uigurerna på Guantanamo har hittills varit förgäves. En av dem har familjeanknytning till Sverige.
Här har den svenske statsministern en möjlighet att ta ett konkret initiativ: att erbjuda fristad för fångar som inte kan åtalas och dömas i civil domstol i USA. Som första steg i den riktningen kan Sverige under Obamas besök erbjuda att ta emot de tre uiguriska fångarna – tre människor som nu i över tio års tid hållits oskyldigt fängslande på Guantánamo.
Det finns flera fördelar med ett sådant erbjudande.
l För det första: Eftersom situationen är ovärdig en rättsstat, skapar erbjudandet en möjlighet för USA att ta sig ur en besvärlig situation.
l För det andra: Den internationella opinionen mot brott mot mänskliga rättigheter skulle stärkas.
l För det tredje: Genom att erbjuda fångar på Guantanamo en fristad skulle Sverige ställa sig i täten bland de länder som inte bara i ord utan även i handling ställer upp för mänskliga rättigheter.
Ett sådant erbjudande från statsminister Reinfeldts sida skulle innebära ett steg närmare stängningen av Guantanamo. Det finns således allt att vinna.
Leif Elinder
barnläkare och samhällsdebattör
medlem i Amnesty och i Charta 2008
UNT 3/9 2013