Ska Sverige klara omstÀllningen och samtidigt klara den internationella konkurrensen mÄste vi samla energiforskningen och utnyttja att vi har ett systemkunnande i vÀrldsklass. VÄrt mÄl Àr att Sverige ska vara ett ledande kunskapsnav i Europa nÀr det gÀller de integrerade lösningar som ett hÄllbart samhÀllsbyggande krÀver.
Svensk energiteknik och kunnande hÄller hög klass. I sitt dagliga arbete tar energibranschen emot delegationer frÄn sÄvÀl Europa som Asien och Nordamerika. Internationellt imponeras man av vÄrt systemtÀnkande som skapat integrerade lösningar med energieffektivitet i fokus.
NÀr vi ska vÀlja vÀg för framtiden och ta beslut om vi ska ha 100 procent förnybar energiproduktion eller behÄlla kÀrnkraften, om vi ska exportera el till kontinenten eller förÀdla den pÄ hemmaplan eller om vi ska halvera energianvÀndningen i bostÀder eller om alla ska ha ett eget vindkraftverk krÀvs det kunskap, forskning och innovation. Ska vi kunna vÀrna Sveriges unika stÀllning med systemperspektiv mÄste ocksÄ forskningen prÀglas av detta.
I propositionen Forskning och innovation för ett lÄngsiktigt hÄllbart energisystem, slÄr regeringen fast att energiforskningen Àr en central och integrerad del av energipolitiken och att den Àr viktig för Sveriges möjligheter att nÄ klimat- och energimÄl för 2020 samt regeringens lÄngsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Vi delar synen pÄ energiforskningens strategiska betydelse och Àr positiva till att regeringen höjer anslagen till forskning pÄ energiomrÄdet. Vi ser dock att helhetssynen saknas och att ansvaret för hela energisystemet mÄste samordnas.
En samlad energiforskning blir Àven en plattform för samverkan. EU:s nya forskningsprogram Horisont 2020 omfattar 80 miljarder euro mellan 2014 och 2020. Inom nuvarande forskningsprogram kommer Sverige pÄ sista plats av alla deltagande EU-lÀnder nÀr det gÀller att hÀmta hem EU-medel. Detta mÄste vi Àndra pÄ för att vÀrna konkurrenskraften lÄngsiktigt.
Fram till i dag har forskning pĂ„ energiomrĂ„det varit spridd pĂ„ olika organisationer, institutioner och finansiĂ€rer. Detta har gjort det svĂ„rt att överblicka konsekvenserna av olika Ă„tgĂ€rder för helheten. Branschforskningen Ă€r kopplad till Svensk Energi, Svensk FjĂ€rrvĂ€rme och Energigas Sverige. Tillsammans satsar vi cirka 225 miljoner kronor pĂ„ forskning per Ă„r. Vi har inte alltid varit tillrĂ€ckligt tydliga i vĂ„ra visioner och arbetssĂ€tt med hur delarna passar ihop till en helhet. Vi har vĂ€rnat respektive del â fjĂ€rrvĂ€rme, gas eller el â med dess egna forskningsprogram uppbackade av Energimyndigheten.
DÀrför tar vi nu nÀsta steg och utreder hur branschen ska kunna fÄ ett sammanhÄllet forskningsorgan pÄ energiomrÄdet. Att fÄ de i dag vÀl fungerande delarna att bli Ànnu bÀttre tillsammans Àr en utmaning. Men samtidigt skapar en sÄdan satsning möjligheter att öka effektiviteten, höja kvaliteten och fÄ en ökad systemsyn.
Energibranschen vill vara en motor i omstÀllningen för hÄllbar utveckling för och fokusera pÄ frÄgor som resurseffektiva kretslopp, ökad anvÀndning av förnybar energi, fossiloberoende fordonsflotta 2030, koldioxidneutralt samhÀlle 2050, energieffektivisering i bebyggelse och industri. Lösningen finns inte i enskilda tekniker. För att klara utmaningarna krÀvs mer av systemlösningar.
Enligt energiminister, Anna-Karin Hatt, krÀvs en fortsatt hög ambition nÀr det gÀller samverkan med industrin om energiforskning, sÀrskilt inom vissa teknikslag. VÄr förhoppning Àr att energiministern och regeringen vill vara med Àven nÀr det gÀller forskning om hela energisystemet. Med all energiforskning samlad i ett gemensamt forskningsorgan med fokus pÄ hela energisystemet, blir Sverige starkare och en part att rÀkna med för EU och det nya forskningsprogrammet Horisont 2020.
Hur vill energiministern bidra till att energiforskningen prÀglas av helhetssyn?
Ulrika Jardfelt
vd Svensk FjÀrrvÀrme
Kjell Jansson
vd Svensk Energi