Ska Sverige klara omställningen och samtidigt klara den internationella konkurrensen måste vi samla energiforskningen och utnyttja att vi har ett systemkunnande i världsklass. Vårt mål är att Sverige ska vara ett ledande kunskapsnav i Europa när det gäller de integrerade lösningar som ett hållbart samhällsbyggande kräver.
Svensk energiteknik och kunnande håller hög klass. I sitt dagliga arbete tar energibranschen emot delegationer från såväl Europa som Asien och Nordamerika. Internationellt imponeras man av vårt systemtänkande som skapat integrerade lösningar med energieffektivitet i fokus.
När vi ska välja väg för framtiden och ta beslut om vi ska ha 100 procent förnybar energiproduktion eller behålla kärnkraften, om vi ska exportera el till kontinenten eller förädla den på hemmaplan eller om vi ska halvera energianvändningen i bostäder eller om alla ska ha ett eget vindkraftverk krävs det kunskap, forskning och innovation. Ska vi kunna värna Sveriges unika ställning med systemperspektiv måste också forskningen präglas av detta.
I propositionen Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem, slår regeringen fast att energiforskningen är en central och integrerad del av energipolitiken och att den är viktig för Sveriges möjligheter att nå klimat- och energimål för 2020 samt regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Vi delar synen på energiforskningens strategiska betydelse och är positiva till att regeringen höjer anslagen till forskning på energiområdet. Vi ser dock att helhetssynen saknas och att ansvaret för hela energisystemet måste samordnas.
En samlad energiforskning blir även en plattform för samverkan. EU:s nya forskningsprogram Horisont 2020 omfattar 80 miljarder euro mellan 2014 och 2020. Inom nuvarande forskningsprogram kommer Sverige på sista plats av alla deltagande EU-länder när det gäller att hämta hem EU-medel. Detta måste vi ändra på för att värna konkurrenskraften långsiktigt.
Fram till i dag har forskning på energiområdet varit spridd på olika organisationer, institutioner och finansiärer. Detta har gjort det svårt att överblicka konsekvenserna av olika åtgärder för helheten. Branschforskningen är kopplad till Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Energigas Sverige. Tillsammans satsar vi cirka 225 miljoner kronor på forskning per år. Vi har inte alltid varit tillräckligt tydliga i våra visioner och arbetssätt med hur delarna passar ihop till en helhet. Vi har värnat respektive del – fjärrvärme, gas eller el – med dess egna forskningsprogram uppbackade av Energimyndigheten.
Därför tar vi nu nästa steg och utreder hur branschen ska kunna få ett sammanhållet forskningsorgan på energiområdet. Att få de i dag väl fungerande delarna att bli ännu bättre tillsammans är en utmaning. Men samtidigt skapar en sådan satsning möjligheter att öka effektiviteten, höja kvaliteten och få en ökad systemsyn.
Energibranschen vill vara en motor i omställningen för hållbar utveckling för och fokusera på frågor som resurseffektiva kretslopp, ökad användning av förnybar energi, fossiloberoende fordonsflotta 2030, koldioxidneutralt samhälle 2050, energieffektivisering i bebyggelse och industri. Lösningen finns inte i enskilda tekniker. För att klara utmaningarna krävs mer av systemlösningar.
Enligt energiminister, Anna-Karin Hatt, krävs en fortsatt hög ambition när det gäller samverkan med industrin om energiforskning, särskilt inom vissa teknikslag. Vår förhoppning är att energiministern och regeringen vill vara med även när det gäller forskning om hela energisystemet. Med all energiforskning samlad i ett gemensamt forskningsorgan med fokus på hela energisystemet, blir Sverige starkare och en part att räkna med för EU och det nya forskningsprogrammet Horisont 2020.
Hur vill energiministern bidra till att energiforskningen präglas av helhetssyn?
Ulrika Jardfelt
vd Svensk Fjärrvärme
Kjell Jansson
vd Svensk Energi