Den svenska vården har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna och än större är att vänta. Medicintekniska landvinningar, en växande och åldrande befolkning och nya eller nygamla hälsohot som ökande övervikt, fetma och växande antibiotikaresistens hör till de möjligheter och utmaningar som ger förutsättningar för framtidens hälso- och sjukvård.
Sjukhusvården tar ofta stor plats i vårddebatten. Arbetsmiljöverkets färska kritik mot nästan samtliga inspekterade akutsjukhus är bara det senaste exemplet.
Antalet vårdplatser har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Det har handlat om besparingar och nödvändiga effektiviseringar men också om vårdutveckling där nya, effektiva metoder har inneburit kortare vårdtider. Tiden på sjukhus är i dag ofta kort, med stor andel dagkirurgi eller som mest några dygns inläggning.
Utvecklingen sker naturligtvis inte isolerat: allt mer vård utförs utanför de stora sjukhusen, på enskilda kliniker eller närsjukhus. Hemsjukvården, inklusive avancerad vård med ganska omfattande insatser, omfattar allt fler patienter.
Detta är i grunden en positiv utveckling. Det finns många skäl att inte lägga in patienter på sjukhus - eller för patienter att helst slippa inläggning. Risken att bli sjuk av sin sjukhusvistelse är inte försumbar: närmare var tionde patient i snitt på svenska sjukhus uppskattas ha en vårdrelaterad infektion, visar SKL:s mätning. Varje sådan infektion bedöms medföra i genomsnitt fyra extra vårddygn.
Vård i hemmiljö eller på ett närsjukhus kan innebära högre kvalitet och trygghet för patienten – samtidigt som det är resurseffektivt. De stora sjukhusens stora muskler kan användas för de patienter som verkligen behöver dem.
Men sjukhusen kan inte krympa hur mycket som helst. Överbeläggningarna behöver mötas – ibland utbyggnad av vårdplatser, men också genom att de vårdplatser vi har fungerar och används optimalt. Det gäller såväl i delar av landet med kraftig befolkningstillväxt, i storstadsregionerna, som i andra regioner där ett ökande antal äldre är den stora utmaningen.
Inte bara vårdutvecklingen och patienternas behov ställer krav på vården. Även personalens villkor behöver förbättras. Skärpta krav och förväntningar på en god arbetsmiljö, från medarbetarna och från tillsynsmyndigheterna, driver på en modernisering av svenska sjukhus.
Det börjar helt enkelt bli för trångt och omodernt för både patienter och personal. Många sjukhus byggdes ungefär samtidigt och börjar nu bli föråldrade. Sammantaget finns stora renoverings- och nybyggnadsbehov. Det handlar inte om en avlägsen framtid – nya sjukhusbyggen och omfattande renoveringar görs eller planeras nu runtom i landet.
När vi nu kommer att göra dessa rekordstora sjukhusinvesteringar, ska vi naturligtvis sikta på de allra bästa förutsättningarna för en modern, effektiv och patientsäker vård. ”Billighetslösningar” riskerar att bli mycket dyra i längden.
En av de enskilt viktigaste utgångspunkterna måste vara att varje patient som läggs in på framtidens svenska sjukhus får ett eget patientrum. Att nya och ombyggda sjukhus ska byggas med enskilda patientrum är en punkt som vi kommer att föra fram i Folkpartiets nya sjukvårdspolitiska program.
Eget rum på sjukhus är naturligtvis en fråga om kvalitet och komfort för den enskilde patienten. Men det är långtifrån fråga om ”lyx”. Den enskildes integritet blir ett allt mer självklart värde och patientens välmående är viktigt för ett framgångsrikt vårdresultat.
Eget rum innebär ju också per automatik att inga kvinnor eller män behöver vårdas på vårdsalar tillsammans med personer av motsatt kön. Och för olika människor det finns ju mycket annat, om än inte lika uppenbart, som kan bereda obehag och olust. En patient behöver heller inte störas av transporter, annorlunda rutiner eller besök till medpatienter – eller oroas över att de egna aktiviteterna stör andra. Även anhöriga påverkas positivt – och närståendes betydelse för en framgångsrik vård blir allt mer uppmärksammad.
Ett eget rum på sjukhus skulle också vara den kanske viktigaste patientsäkerhetsåtgärden. Tillsammans med strikta hygienrutiner minimeras risken för smitta mellan patienter. Isolering vid särskilt smittsamma tillstånd underlättas.
Eget rum på sjukhus betyder tillsammans med en förändrad organisation av vårdprocesser och flöden att den enskilde patienten hamnar i fokus. Patienten slipper ta sig till olika delar av vården – vården kommer till henne eller honom.
Ett eget rum på sjukhus skulle också innebära en radikal förbättring av arbetsmiljön, med såväl fysiska utrymmen runt sängarna och på toaletterna som ett stöd att efterleva hygienrutiner med mera.
När det nya högspecialiserade universitetssjukhuset Nya Karolinska byggs är det med enkelrum för alla patienter och ett separat patienthotell. Men även mindre sjukhus med mer allmän inriktning berörs i högsta grad av vårt förslag om eget rum. Tillbyggnaden av Södra Älvsborgs sjukhus är en förebild att inspireras av.
Eget rum på sjukhus är något som vi kommer att arbeta för i våra landsting och regioner. Vårt förslag handlar inte om något nationellt lagkrav – men det är politik som alla våra landsting och regioner bör kunna göra till sin.
Ludvig Larsson
landstingsråd (FP) i Uppsala, medlem i Folkpartiets sjukvårdsprogramgrupp
Anna Starbrink
landstingsråd (FP) Stockholms län, ordförande Folkpartiets sjukvårdsprogramgrupp
Jonas Andersson
regionråd (FP) i Västra Götaland, medlem i Folkpartiets sjukvårdsprogramgrupp
Thomas af Bjur
landstingsråd (FP) i Sörmland, medlem i Folkpartiets sjukvårdsprogramgrupp
Birgitta Rydberg
landstingsråd (FP) Stockholms län, medlem i Folkpartiets sjukvårdsprogramgrupp
Jens Sundström
landstingsråd (FP) i Norrbotten, medlem i Folkpartiets sjukvårdsprogramgrupp
UNT 26/2 2012