Den svenska vÄrden har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste decennierna och Àn större Àr att vÀnta. Medicintekniska landvinningar, en vÀxande och Äldrande befolkning och nya eller nygamla hÀlsohot som ökande övervikt, fetma och vÀxande antibiotikaresistens hör till de möjligheter och utmaningar som ger förutsÀttningar för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd.
SjukhusvÄrden tar ofta stor plats i vÄrddebatten. Arbetsmiljöverkets fÀrska kritik mot nÀstan samtliga inspekterade akutsjukhus Àr bara det senaste exemplet.
Antalet vÄrdplatser har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Det har handlat om besparingar och nödvÀndiga effektiviseringar men ocksÄ om vÄrdutveckling dÀr nya, effektiva metoder har inneburit kortare vÄrdtider. Tiden pÄ sjukhus Àr i dag ofta kort, med stor andel dagkirurgi eller som mest nÄgra dygns inlÀggning.
Utvecklingen sker naturligtvis inte isolerat: allt mer vÄrd utförs utanför de stora sjukhusen, pÄ enskilda kliniker eller nÀrsjukhus. HemsjukvÄrden, inklusive avancerad vÄrd med ganska omfattande insatser, omfattar allt fler patienter.
Detta Àr i grunden en positiv utveckling. Det finns mÄnga skÀl att inte lÀgga in patienter pÄ sjukhus - eller för patienter att helst slippa inlÀggning. Risken att bli sjuk av sin sjukhusvistelse Àr inte försumbar: nÀrmare var tionde patient i snitt pÄ svenska sjukhus uppskattas ha en vÄrdrelaterad infektion, visar SKL:s mÀtning. Varje sÄdan infektion bedöms medföra i genomsnitt fyra extra vÄrddygn.
VĂ„rd i hemmiljö eller pĂ„ ett nĂ€rsjukhus kan innebĂ€ra högre kvalitet och trygghet för patienten â samtidigt som det Ă€r resurseffektivt. De stora sjukhusens stora muskler kan anvĂ€ndas för de patienter som verkligen behöver dem.
Men sjukhusen kan inte krympa hur mycket som helst. ĂverbelĂ€ggningarna behöver mötas â ibland utbyggnad av vĂ„rdplatser, men ocksĂ„ genom att de vĂ„rdplatser vi har fungerar och anvĂ€nds optimalt. Det gĂ€ller sĂ„vĂ€l i delar av landet med kraftig befolkningstillvĂ€xt, i storstadsregionerna, som i andra regioner dĂ€r ett ökande antal Ă€ldre Ă€r den stora utmaningen.
Inte bara vĂ„rdutvecklingen och patienternas behov stĂ€ller krav pĂ„ vĂ„rden. Ăven personalens villkor behöver förbĂ€ttras. SkĂ€rpta krav och förvĂ€ntningar pĂ„ en god arbetsmiljö, frĂ„n medarbetarna och frĂ„n tillsynsmyndigheterna, driver pĂ„ en modernisering av svenska sjukhus.
Det börjar helt enkelt bli för trĂ„ngt och omodernt för bĂ„de patienter och personal. MĂ„nga sjukhus byggdes ungefĂ€r samtidigt och börjar nu bli förĂ„ldrade. Sammantaget finns stora renoverings- och nybyggnadsbehov. Det handlar inte om en avlĂ€gsen framtid â nya sjukhusbyggen och omfattande renoveringar görs eller planeras nu runtom i landet.
NĂ€r vi nu kommer att göra dessa rekordstora sjukhusinvesteringar, ska vi naturligtvis sikta pĂ„ de allra bĂ€sta förutsĂ€ttningarna för en modern, effektiv och patientsĂ€ker vĂ„rd. âBillighetslösningarâ riskerar att bli mycket dyra i lĂ€ngden.
En av de enskilt viktigaste utgÄngspunkterna mÄste vara att varje patient som lÀggs in pÄ framtidens svenska sjukhus fÄr ett eget patientrum. Att nya och ombyggda sjukhus ska byggas med enskilda patientrum Àr en punkt som vi kommer att föra fram i Folkpartiets nya sjukvÄrdspolitiska program.
Eget rum pĂ„ sjukhus Ă€r naturligtvis en frĂ„ga om kvalitet och komfort för den enskilde patienten. Men det Ă€r lĂ„ngtifrĂ„n frĂ„ga om âlyxâ. Den enskildes integritet blir ett allt mer sjĂ€lvklart vĂ€rde och patientens vĂ€lmĂ„ende Ă€r viktigt för ett framgĂ„ngsrikt vĂ„rdresultat.
Eget rum innebĂ€r ju ocksĂ„ per automatik att inga kvinnor eller mĂ€n behöver vĂ„rdas pĂ„ vĂ„rdsalar tillsammans med personer av motsatt kön. Och för olika mĂ€nniskor det finns ju mycket annat, om Ă€n inte lika uppenbart, som kan bereda obehag och olust. En patient behöver heller inte störas av transporter, annorlunda rutiner eller besök till medpatienter â eller oroas över att de egna aktiviteterna stör andra. Ăven anhöriga pĂ„verkas positivt â och nĂ€rstĂ„endes betydelse för en framgĂ„ngsrik vĂ„rd blir allt mer uppmĂ€rksammad.
Ett eget rum pÄ sjukhus skulle ocksÄ vara den kanske viktigaste patientsÀkerhetsÄtgÀrden. Tillsammans med strikta hygienrutiner minimeras risken för smitta mellan patienter. Isolering vid sÀrskilt smittsamma tillstÄnd underlÀttas.
Eget rum pĂ„ sjukhus betyder tillsammans med en förĂ€ndrad organisation av vĂ„rdprocesser och flöden att den enskilde patienten hamnar i fokus. Patienten slipper ta sig till olika delar av vĂ„rden â vĂ„rden kommer till henne eller honom.
Ett eget rum pÄ sjukhus skulle ocksÄ innebÀra en radikal förbÀttring av arbetsmiljön, med sÄvÀl fysiska utrymmen runt sÀngarna och pÄ toaletterna som ett stöd att efterleva hygienrutiner med mera.
NĂ€r det nya högspecialiserade universitetssjukhuset Nya Karolinska byggs Ă€r det med enkelrum för alla patienter och ett separat patienthotell. Men Ă€ven mindre sjukhus med mer allmĂ€n inriktning berörs i högsta grad av vĂ„rt förslag om eget rum. Tillbyggnaden av Södra Ălvsborgs sjukhus Ă€r en förebild att inspireras av.
Eget rum pĂ„ sjukhus Ă€r nĂ„got som vi kommer att arbeta för i vĂ„ra landsting och regioner. VĂ„rt förslag handlar inte om nĂ„got nationellt lagkrav â men det Ă€r politik som alla vĂ„ra landsting och regioner bör kunna göra till sin.
Ludvig Larsson
landstingsrÄd (FP) i Uppsala, medlem i Folkpartiets sjukvÄrdsprogramgrupp
Anna Starbrink
landstingsrÄd (FP) Stockholms lÀn, ordförande Folkpartiets sjukvÄrdsprogramgrupp
Jonas Andersson
regionrÄd (FP) i VÀstra Götaland, medlem i Folkpartiets sjukvÄrdsprogramgrupp
Thomas af Bjur
landstingsrÄd (FP) i Sörmland, medlem i Folkpartiets sjukvÄrdsprogramgrupp
Birgitta Rydberg
landstingsrÄd (FP) Stockholms lÀn, medlem i Folkpartiets sjukvÄrdsprogramgrupp
Jens Sundström
landstingsrÄd (FP) i Norrbotten, medlem i Folkpartiets sjukvÄrdsprogramgrupp
UNT 26/2 2012