Den farligaste platsen för kvinnor och barn Ă€r inte utomhus i en mörk grĂ€nd, utan i hemmet. Den som stĂ„r för sexuella övergrepp och vĂ„ld Ă€r i de flesta fall en nĂ€rstĂ„enÂde. Barn far illa. Det Ă€r inte nĂ„gon nyhet.
Det som Àr nytt Àr hur internet anvÀnds för att snabbt sprida bilder och filmade övergrepp pÄ barn. Bilder som en gÄng lagts upp kan inte plockas bort igen. Det Àr dÀrför barn förnedras om och om igen.
Samtidigt blir övergreppen och bilderna rÄare och vÄldsammare i takt med att olika internetcommunities tÀnjer pÄ grÀnserna. Trenden i dag Àr inte barnpornografiska bilder frÄn ateljéer, utan bilder pÄ verkliga övergrepp som ofta sker i hemmet.
PÄ ett möte hos Rikskriminalpolisen nyligen fick jag sjÀlv se exempel pÄ de bilder som finns. Det var nÄgot av det vÀrsta man kan uppleva. Det Àr nÀstan outhÀrdligt att se barn förnedras sÄ.
Jag kan berĂ€tta att det varken handlar om ungdomar som frivilligt deltar i sexuella aktiviteter, eller att det handlar om sjuttonĂ„ringar med âbarnsligt utseendeâ. Det handlar om vĂ„ldsamma övergrepp pĂ„ smĂ„ barn och ofta Ă€r det barnens anhöriga som utför dessa vidrigheter.
Sedan 1 juli 2010 Àr det kriminaliserat att titta pÄ barnpornografi, alltsÄ bilder av sexuella övergrepp pÄ barn. Tidigare var det bara innehav som var straffbart. Syftet Àr att naturligtvis att skydda barnen.
I första hand mĂ„ste vi jobba mot sjĂ€lva övergreppen â inget barn ska behöva leva i ett hem dĂ€r vĂ„ld och/eller övergrepp Ă€r del av vardagen â men samtidigt mĂ„ste vi ocksĂ„ skydda barnen mot att bilderna pĂ„ dessa fasansfulla sexuella övergrepp sprids och sĂ€ljs.
Jag har alltid vÀrnat yttrandefriheten. Jag har hÀvdat den sjÀlvklara rÀtten att i en demokrati som vÄr kunna tala fritt, publicera sig och uttrycka sig konstnÀrligt och litterÀrt. Detta gÀller sjÀlvfallet ocksÄ för internet. Men grÀnsen för en mÀnniskas frihet gÄr dÀr medmÀnniskans frihet sÀtts ur spel.
Barnpornografi Àr att exploatera och förnedra oskyldiga barn. De som tittar pÄ dessa bilder begÄr i dag enligt lagens mening ett brott. Att exploatera barn Àr att ta ifrÄn dem deras rÀtt till den kroppsliga och sjÀlsliga integriteten. NÀr sÄ sker har man vida överskridit frihetens grÀnser.
AlltsÄ Àr det inte en yttrandefrihetsfrÄga att begrÀnsa det barnpornografiska utbudet. Blockering av barnpornografiska sidor kan vara ett av de verktyg vi mÄste ta till om vi menar allvar med att slÄ vakt om barns rÀttigheter.
En demokratisk stat ska inte ha internetcensur. Men internet Àr ingen separat verklighet dÀr allt Àr tillÄtet. RÀttsstatens principer mÄste gÀlla Àven pÄ nÀtet.
Det betyder att blockering av internetÂsidor mĂ„ste ske under kontrollerade former, med tydliga regler och med tydlig information till internetkonsumenterna. Den svenska modellen med ett frivilligt samarbete mellan polisen och de största internetleverantörerna Ă€r ett föredöme för mĂ„nga andra lĂ€nder i Europa. Rikskriminalen uppger att man pĂ„ detta sĂ€tt nĂ„r 85 procent av internetanvĂ€ndarna i vĂ„rt land.
I Sverige görs dessutom en mÀngd andra frivilliga ÄtgÀrder. Exempelvis har hotell, bankföreningen och kortföretagen gÄtt samman för att gemensamt förhindra och upptÀcka sexuella övergrepp pÄ barn. Detta Àr lovvÀrt och vi konsumenter borde enligt min mening visa solidaritet med de företag som tar ett sÄdant socialt ansvar.
Det Ă€r svĂ„rt att komma Ă„t barnpornografiÂ. Barnporrindustrin Ă€r som en hydra â tar man bort en bild eller hemsida sĂ„ dyker den upp nĂ„gon annanstans. Men genom att göra det lite svĂ„rare att komma Ă„t och genom att visa att vi inte tolererar den hĂ€r typen av kriminalitet i ett civiliserat samhĂ€lle kanske vi Ă€ndĂ„ kan dra en grĂ€ns för dem som befinner sig i riskzonen. Kanske nĂ„gra fler potentiella förövare fĂ„r sig en tankestĂ€llare.
Det Àr inte genom blockering av internetsajter som vi kommer att stoppa övergreppen pÄ barn, men under vissa former kommer det ocksÄ fortsÀttningsvis att vara ett av de verktyg som kan anvÀndas för att skydda barns integritet och minska spridningen av bilder som visar sexuella övergrepp.
Samtidigt mĂ„ste vi vara försiktiga med varje steg som tas. Barnpornografi och barnsexhandel Ă€r inte ett automatiskt alibi för att ta till vilka Ă„tgĂ€rder som helst. De som tar till fula knep och anvĂ€nder kampen mot barnporr för att fĂ„ igenom integritetskrĂ€nkande förslag gör bĂ„de sig sjĂ€lva och barnen en otjĂ€nst. Debatten mĂ„ste föras öppet och sakligt. ĂndamĂ„let helgar inte alltid medlen â men allt Ă€r inte heller alltid tillĂ„tet bara för att det handlar om internet.
Den balansgÄngen klarar vi att gÄ. Det gÄr faktiskt att bÄde skydda barns integritet och sjÀlvklara rÀttigheter och att samtidigt slÄ vakt om yttrandefriheten och ett öppet internet. Jag nöjer mig inte med mindre.
Cecilia Wikström
Europaparlamentariker (FP)
UNT 20/7 2010