Mer än en miljard människor i världen lider i dag av svält eller undernäring, samtidigt som priserna på livsmedel fortsätter att stiga. När maten blir allt dyrare drabbas de fattigaste först. Den senaste tidens matkravaller runt om i världen visar att de höjda matpriserna är ett stort globalt problem. Regeringen har i varje årlig budget sedan 2009 gjort särskilda satsningar på den globala livsmedelsförsörjningen, och detta arbete fortsätter vi med även i årets budget.
Regeringens särskilda livsmedelssatsning mot hunger och undernäring uppgår i år till 225 miljoner kronor, varav en del avser livsmedelsforskning. För att trygga livsmedelsförsörjningen i världen måste vi även välkomna nya aktörer och nya goda idéer i utvecklingsarbetet, till exempel svensk forskning och innovation.
I dag besöker jag Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala för att diskutera den globala livsmedelsförsörjningen. SLU har ett stort internationellt engagemang och en lång tradition av forskarutbildning och forskarsamarbete med utvecklingsländer. Forskningen och den högre utbildningen har en central roll för att stödja innovation och tillväxt, vilket bidrar till ökad kompetens i utvecklingsländerna. Forskning och innovationer på det biotekniska området kan bli mycket viktiga för att trygga livsmedelsförsörjningen i till exempel Afrika.
Svenska universitet kan också bidra med värdefull erfarenhet och kontakter om hur man från myndigheternas sida bör kontrollera att sådan innovativ verksamhet bedrivs på ett tryggt och effektivt sätt.
Prisuppgången på livsmedel som slår hårdast mot de fattigaste beror till stor del på väderrelaterade problem runt om i världen, som medfört att produktionen blivit mindre än normalt.
Min ambition att styra en del av livsmedelssatsningen till bioteknik, det vill säga ny teknik i biologiska processer som kan ge intressanta och nya möjligheter till framsteg för en tryggare livsmedelsförsörjning.
Innovationer som bygger på ny forskning kan till exempel bidra till nya vacciner mot sjukdomar hos jordbrukets djur eller stärka motståndskraften mot växtskadegörare. De kan förbättra grödornas tolerans mot torka, och därmed deras anpassning till klimatförändringar, eller öka deras näringsinnehåll.
Den globala livsmedelsförsörjningen är en av de största utmaningar vi har inom utvecklingsområdet.
Vi måste göra ännu mer för att stärka fattiga bönders förmåga att producera mat och stötta utvecklingsländers egna lokala jordbruk, tillväxt och utveckling.
Därför är det viktigt för mig som biståndsminister att ta vara på nya möjligheter och bra idéer för att vi ska kunna göra ännu mer. Här tror jag att forskningen är en viktig tillgång som kan lära oss mer om hur vi kan skapa nya lösningar för att uppnå en global livsmedelstrygghet.
Gunilla Carlsson
biståndsminister (M)
UNT 17/3 2011