REPLIK. Ulrika Karlsson (M) och Helena Leander (MP) skriver på UNT Debatt 14/3 med anledning av den överenskommelse om migrationspolitiken som regeringen ingått med Miljöpartiet. Både Karlsson och Leander tillhör de goda krafterna inom sina respektive partier, och deras försök tolka överenskommelsen i en välvillig riktning är begriplig. Men det gör den inte försvarbar för den som menar allvar med att stå upp för asylrätten och människovärdet.
Det påstådda syftet är att uppnå parlamentarisk stabilitet och hindra att Sverigedemokraterna ges inflytande. Detta är ingenting annat än ett dumt och mycket farligt spel.
För så länge det finns en stark opinion för en rättvis och human politik skulle SD inte kunna få igenom någonting alls. De egentliga motiven tycks vara att för MP:s del få ingå i den borgerliga regeringskretsen och för regeringspartierna att bereda vägen för att få igenom sin politik på ytterligare områden.
Med Moderaterna vid rodret förs nu en ännu hårdare flyktingpolitik än tidigare. Flyktingar massavvisas i chartrade flygplan till krig och förföljelse. Människor nekas sin mänskliga rättighet till vård för att de är papperslösa. Omänskliga avvisningar genomförs av svårt sjuka människor och föräldrar och barn förvägras rätten att återförenas i Sverige om man inte kan visa upp bostad och försörjning i förväg.
Det som nu krävs är en stark politisk rörelse för en mänsklig flyktingpolitik. Inte en överenskommelse som i stort sett bara hänvisar till redan tillsatta utredningar och som endast bidrar med att bekräfta den förda moderatledda politiken.
Vi vill här peka på några av de centrala delar där det måste ske en förändring för en ny migrationspolitik och där regeringen och MP allvarligt brister.
Skydd måste ges till dem som behöver det. Massavvisningarna av människor till länder i krig måste stoppas. Begreppet ”väpnad konflikt” måste tydliggöras i lagstiftningen. Om detta säger MP och regeringen ingenting och moderaternas inhumana utvisningspolitik får fortsätta. Begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter” måste ändras till ”särskilt ömmande omständigheter” så att den omänskliga ordning som t ex gör att apatiska barn fortfarande avvisas från Sverige, bryts. Att fortsätta att hänvisa till en kartläggning är en orimlig hållning. Dessutom måste bestämmelserna om kvinnors och hbt-personers asylskäl förbättras.
Rätten till vård ska gälla alla och fullt ut – inte bara ”vissa grupper”. Asylsökande och papperslösa, självklart såväl vuxna som barn, ska ha rätt till full sjukvård på samma villkor som alla andra i Sverige. Detta är en fråga om mänskliga rättigheter och kan inte kompromissas bort.
Dagens ordning är allvarligt diskriminerande och bryter mot Sveriges folkrättsliga åtaganden. Detsamma gäller de begräsningar som MP och regeringen uppenbarligen tänker sig ska finnas kvar.
Att människor kan röra sig mellan länder och arbeta är i sig något positivt. Men den ordning som regeringen och MP omfamnar saknar helt insikt om att människor utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare – också här i Sverige. En avkriminalisering måste ske av den som arbetar utan papper och en tydlig skadeståndsskyldighet införas för de arbetsgivare som utnyttjar. Ytterst krävs att de papperslösa som i dag lever varaktigt i Sverige ska ges uppehållstillstånd och fullvärdiga möjligheter att bygga en framtid genom att en regularisering genomförs i asylprocessen.
Avslutningsvis, och helt centralt, krävs en aktiv politik för att bekämpa EU:s murbygge mot flyktingar och skyddsbehövande. Men i stället ställer sig regeringen och nu häpnadsväckande nog också MP, reservationslöst bakom Stockholmsprogrammet och harmoniseringsprocessen inom detta område.
Det som i stället krävs är ett stopp för militariseringen vid EU:s yttergränser och Frontex (Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser) verksamhet.
Asylviseringar måste införas för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i Europa och Dublinbestämmelserna måste avskaffas och ersättas med en ordning som inte kortsluter asylrätten. Dessa delar är avgörande för att uppnå en rättvis, solidarisk och human flyktingpolitik. Det enda sättet att inte låta främlingsfientliga krafter sätta dagordningen i flyktingpolitiken är att stå upp för den politik man faktiskt vill genomföra.
Christina Höj Larsen
riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson (V)
Jacob Johnsson
riksdagsledamot (V) Uppsala län
UNT 30/3 2011