Bejaka ett fritt och enat Europa

Vi har nog aldrig varit sÄ nÀra ett fritt och enat Europa som vi Àr nu. Detta mÄste vi bejaka dÄ nationalistiska och frÀmlingsfientliga partier tyvÀrr gÄr framÄt i Europa. Det skriver Marta Obminska och Christofer Fjellner med anledning av Europadagen i dag.

Marta Obminska (M) Àr en av artikelförfattarna.

Marta Obminska (M) Àr en av artikelförfattarna.

Foto: Dan Pettersson

Uppsala2011-05-09 00:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det gÄr bra för Sverige. VÄr ekonomi vÀxer och vi kan nu med tillförsikt se att de reformer som vi har genomfört under Moderaternas och Alliansens regeringstid, i kombination med sunda offentliga finanser, innebÀr att vi har ett bra utgÄngslÀge inför kommande Är.

Trots goda förutsÀttningar­ ser vi Àven utmaningar framöver. En sÄdan Àr den demografiska utvecklingen. Den innebÀr för Sveriges del att allt fÀrre mÀnniskor i arbetsför Älder kommer att behöva försörja en allt större andel Àldre. Samtidigt hÄrdnar konkurrensen i vÀrlden.

Moderaterna och Alliansen inser, till ­skillnad frÄn oppositionen, vikten av att ­Sve­rige mÄste kunna konkurrera med kunskap och ha de bÀst utbildade studenterna för att fortsÀtta vara en röst att rÀkna med Àven i framtiden.

Ett samarbete för att garantera fred. Det har varit tanken bakom Europeiska unionen Ànda sedan grunden lades med dÄvarande Europeiska kol- och stÄlgemenskapen i slutet av 1950-talet. Vid starten samarbetade sex lÀnder kring produktionen av kol och stÄl, vilket utgör grunden för vapentillverkning, för att pÄ sÄ vis motverka krig.

VÄrt parti tog stÀllning för ett medlemskap i European Economic Community redan Är 1961. Sverige har varit medlem i unionen sedan Är 1995.

Det innebÀr att vi alla fritt kan resa, arbeta och bosÀtta oss i de andra medlemslÀnderna. Tack vare vÄrt samarbete inom Europeis­ka unionen kan vi exempelvis leva i Malta, arbeta i Storbritannien, studera i Polen och pensionera oss i Spanien. En situation som var lÄngt ifrÄn sjÀlvklar för endast tjugo Är sedan.

NĂ€r lĂ€nderna i Baltikum och Öst- och Cent­raleuropa skulle komma med i Europeis­ka unionen ville Socialdemokraternas partiledare Göran Persson inskrĂ€nka den fria rörligheten och talade om risken för ­”social turism”.

Sverigedemokraternas ledamot i riksdagens EU-nÀmnd Margareta Sandstedt har haft en begrÀnsning av att röra sig fritt som sin hjÀrtefrÄga, nÄgonting som mÀrks vÀl i den dagliga debatten.

MÄnga av vÄra yngre var inte med under de omvÀlvande Ären i slutet av 1980- och början pÄ 1990-talet dÄ Warszawapakten och Sovjetunionen upplöstes och vÄra baltiska grannlÀnder Estland, Lettland och Litauen Äterfick sin frihet. Resan dÀrifrÄn till dÀr vi befinner oss nu kan inte beskrivas som annat Àn historisk. I dag, efter decennier av arbete, har unionen 27 medlemmar och ett djupt samarbete över grÀnserna. Vi möter i dag ett helt annat Europa.

Vi har förmodligen aldrig varit sÄ nÀra ett fritt och enat Europa som vi Àr nu. Detta Àr nÄgonting som vi sÀrskilt mÄste bejaka i en tid dÄ nationalistiska och frÀmlingsfientliga partier tyvÀrr gÄr framÄt i Europa.

Uppsalas bÀgge universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, Àr stora tillgÄngar för vÄrt lÀn och rankas mycket högt i internationella jÀmförelser. Dagens öppna grÀnser innebÀr stora möjligheter för vÄra studenter att lÀsa hela eller delar av sin utbildning utomlands. Europeiska unionen jobbar aktivt med att frÀmja utbyten mellan lÀnder i unionen. Genom programmet Erasmus som vÀnder sig till universitet och högskolor i Europa finansieras olika projekt inom utbildningsomrÄdet.

Det innebÀr att svenska studenter sedan Är 1992 ges möjlighet att lÀsa utomlands under delar av sin utbildning. Ett utbyte av kunskap som berikar bÄde Sverige som land och de enskilda studenterna. Genom Lissabonkonventionen förbinder sig de anslutna lÀnderna till att ömsesidigt godkÀnna varandras utbildningar. Det underlÀttar för sÄvÀl studenternas utbyten mellan lÀnderna som för arbetstagarnas rörlighet inom unionen.

Intresset för utbyten med utlandet Àr stort. FrÄn Uppsala universitet Äkte under förra lÀsÄret 331 studenter till olika lÀnder i Europa för att studera inom Erasmus. Det var en ökning med 18 procent frÄn Äret innan.

Totalt lĂ€ste drygt 2 700 svenska studenter i ett annat europeiskt land genom Erasmus i fjol, vilket Ă€r en ökning med 12 procent jĂ€mfört med Ă„ret innan.

Om vi Ă€ven rĂ€knar in de studenter som gjorde praktik Ă€r det totala antalet Erasmusstudenter nĂ€rmare 3 000 för lĂ€sĂ„ret 2009/2010. Uppsala har en stark tradition av utbyten med omvĂ€rlden och vi tror att det Ă€r en bidragande orsak till universitetets – och stadens – goda rykte utomlands.

Alltför fĂ„ mĂ€nniskor vet att den 9 maj 1950 var det datum dĂ„ tanken bakom Europeiska unionen föddes, vid en tidpunkt dĂ„ hotet om ett tredje vĂ€rldskrig oroade hela Europa. Med anledning av det firar vi det datumet varje Ă„r – Europadagen. En dag dĂ„ de vĂ€rden som symboliserar den europeiska gemenskapen: frihet, öppenhet och grĂ€nsöverskridande samarbete lyfts fram. Sverige stĂ„r inför utmaningar bĂ„de i Europa och i omvĂ€rlden. Genom ett stark euro­peiskt samarbete, och de möjligheter som det innebĂ€r, Ă€r vi rustade att anta dem.

Moderaterna tror sedan lÀnge pÄ möjligheterna med ett europeiskt samarbete och kommer att fortsÀtta vara en röst för fred och fri rörlighet i Europa.

Marta Obminska
riksdagsledamot (M), Uppsala lÀn
ledamot i EU-nÀmnden
Christofer Fjellner
Europaparlamentariker (M)
UNT 9/5 2011

LĂ€s mer om