Den viktigaste faktorn i våra ungas liv är hemmiljön. Kommunpolitiker, skola och regering kan bara göra sin del när det kommer till utbildning, skolmiljö och fritidserbjudanden. Att se till att barn och unga kommer till skolan redo att ta till sig undervisningen måste stödjas från hemmet. För att klara en lång dag i skolan krävs att man sovit bra, ätit frukost och att man helst motionerar regelbundet.
Alla föräldrar vill se sina barn lyckas i skolan. Om de lyckas i skolan så ökar valfriheten när det gäller utbildning och möjligheterna att få det jobb man vill ha. Tyvärr ser vi ett ökat antal elever som lämnar skolan med bristande betyg. Självklart skall skolan ta ansvar för att eleverna får undervisning som gör det möjligt för alla att nå uppsatta utbildningsmål.
Lika självklart är det att kommunpolitikerna ser till att de resurser som krävs för att upprätthålla god undervisning ges. Regeringen ska också ta sitt övergripande ansvar. Att barnen kommer till skolan redo att tillgodogöra sig undervisningen kan dock bara föräldrarna se till.
I UNT den 8 september publiceras resultatet av en rapport om 15-åringars läsförmåga. Av rapporten framgår att var femte svensk 15-åring har svårt att läsa. Erica Jonvallen på skolverket kommenterar detta så här: Det är också ett samhällsproblem när en stor grupp unga inte kommer att kunna delta i samhälls- och yrkeslivet fullt ut.
Många har glömt bort att sömnen är ett grundläggande behov och spenderar hellre tid framför dator, tv och mobil än att sova. Om man inte sover tillräckligt kommer det att synas i skolresultaten. Det kommer också att visa sig i hur man mår. En hjärna som inte är utsövd kan helt enkelt inte jobba lika bra som en som fått sina 9–11 timmars sömn som behövs för barn och unga. Redan en natts sömnbrist försvagar immunförsvaret och risken att bli sjuk ökar 3–4 gånger. Under natten ska också förråden av må-bra-hormon fyllas på.
Att det inte sker för alla framgår bland annat av Socialstyrelsens senaste rapport om att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till unga ökat med 36 procent sedan 2006. Fler barn och unga tar också sömnmedel i dag.
En hjärna som ständigt är uppkopplad via dator eller mobil bombarderas av intryck vilket kan leda till stress. Det kan i sin tur leda till att förmågan att tänka klart och rationellt minskar. Om hjärnan blir mindre effektiv är det svårare att koncentrera sig och till exempel förstå det man läser.
Många unga lever som skiftarbetare. Under veckorna har de dagskift och på helgerna är de uppe till ett, två, tre eller ännu senare och sover ända in på eftermiddagen. Det stör kroppsklockan och gör att det är svårt att komma i säng och komma upp på vardagarna.
I den bästa av världar kommer alla elever till skolan utvilade. De har sovit så mycket som krävs för att kunna prestera bra i skolan och hålla sig friska och sömnen är förlagd till natten.
Innan de gått till skolan har de fått en bra frukost bestående av bland annat långsamma kolhydrater för att ge maximal energi till hjärnan. Frukosten ger en signal till hjärnan om att vakna och hjärnan får också det bränsle som krävs för att kunna jobba koncentrerat i skolan.
De motionerar regelbundet och förebygger på så sätt stress och underlättar för den så viktiga djupsömnen.
Det är viktigt att vi föräldrar föregår med gott exempel och ser till att våra barn och unga förstår varför de ska koppla ner sig i god tid innan sänggåendet så att hjärnan får vila. Samt att mobil, dator och tv är avstängda under natten.
Om kommunpolitiker, skola och regering tar sitt ansvar och föräldrarna hjälper sina barn till goda sömn-, kost- och motionsvanor ökar elevernas chanser avsevärt att gå ut skolan med betyg som kan ta dem vidare i livet.
Då ökar också chanserna att de får ett långt och hälsosamt liv med många valmöjligheter när det gäller både utbildning och jobb. Vi får inte negligera föräldraansvarets roll i strävan mot att våra barn skall få bästa möjliga start i livet.
Stefan Hanna (C)
kommunalråd och ordförande Folkhälsorådet
Anna Nygren
Gymnasielärare, utbildare och författare
UNT 28/10 2012