Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) skriver ofta om det nya systemet för att utvärdera kvalitet vid våra universitet och högskolor och om det politiska slagträ som debatten om detsamma har blivit. Från studenternas perspektiv är detta givetvis mycket olyckligt, de politiska ambitionerna får inte drabba studenterna eller riskera att kvalitetsutvärderingssystemet i sig självt inte är kvalitetssäkrat. Regeringen har lagt fram sitt eget förslag och skrotat det ursprungliga förslaget från högskoleverket. Sveriges förenade studentkårer anser att det bland lärosäten, lärare och studenter välförankrade förslaget från högskoleverket håller en mycket högre kvalitet och dessutom granskar utbildningarna, inte enbart resultaten på examensarbetena.
Krantz skrev på UNT Debatt (1/6) att "Lärosäten som ägnar sig åt ett aktivt kvalitetsarbete, bedriver god undervisning och når bra resultat kommer att belönas med extraresurser". Problemet är regeringens förslag inte ser speciellt mycket till undervisningens kvalitet. Resultattanken måste av den anledningen starkt ifrågasättas. För inte kan resultat uteslutande handla om att rekrytera de flitigaste studenterna?
Vi avstyrker regeringens ensidiga användande av studenters examensarbeten som huvudmått för hela utbildningars kvalitet. Det är inte praktiskt hållbart och kommer att bli ett alltför osäkert mått. Ett examensarbete säger inte allt om en mångårig och komplex utbildning. Det vet vi studenter och det borde regeringen också förstå. Att ge extra resurser utefter det föreslagna förslaget kan därför lätt slå fel.
Krantz hänvisar vidare till den "internationella verklighet vi idag lever i". Internationalisering är oerhört viktigt när kvaliteten på högre utbildning diskuteras, där är SFS och ministern helt överrens. Problemet är att Krantz säger en sak men föreslår något helt annat.
Att inte ta hänsyn till kursers mål för lärande kommer att bryta mot de åtaganden som Sverige skrivit under på ett europeiskt plan och motverka en ökad europeisk rörlighet för studenter och utbildningarnas jämförbarhet. Regeringens förslag lämnar dessutom över mer av kvalitetsmätningen på lärosätena. De kommer då själva kunna välja vad som de vill utvärdera till en stor grad, det gynnar inte en bra jämförbarhet.
Från högskolekanslern Anders Flodström riktas också kritik. Han skriver "Lärandemål har revolutionerat synen på all utbildning från skolan till högskolan, i Sverige, i Europa och globalt." Revolutionen Flodström omtalar rör synen på studenten i centrum för lärandet. En modern högskola med ambitioner om att konkurrera i A-klassen anser att studenten är en aktiv medaktör i utbildningen. Inte att den är en passiv konsument av kunskap utan en aktiv deltagare som ifrågasätter och tänker självständigt samt lämnar åsikter om utbildningarna.
Lärandemål är ett av de verktyg som ökar transparensen och stärker studenternas möjlighet att kvalitetsgranska sin egen utbildning.
Sverige är beroende av ett utbildningssystem i världsklass i den ökande globala konkurrensen. Nu inför regeringen dessutom ökad frihet för lärosätena vars rektorer får mer makt att bestämma saker själva. Med ökad frihet krävs tydliga och transparenta system för att mäta kvaliteten. Det nya systemet som regeringen föreslår mäter dock alltför lite av vad som lärosätena egentligen gör.
Vi ställer oss därför frågande till om regeringens förslag kan anses vara kvalitetssäkrat? Till sist vill vi framhålla att SFS anser att om ett nytt utvärderingssystem ska främja utbildningskvaliteten bör det kompletteras med resurshöjningar till grundutbildningen för att motverka den akuta bristen på resurser och trygga vår framtida välfärd. Det är den enskilt viktigaste utbildningsreformen för nästkommande mandatperiod.
Klas-Herman Lundgren
ordförande Sveriges Förenade Studentkårer